Vardagen senaste veckan har varit rätt tung

Jag har nog sagt det förr. Men shit vad det blir barn bland vänner och bekanta. Det går inte en vecka utan att en unge föds eller att jag får reda på att någon ska ha känns det som. Den här veckan tar dock priset. Tre alldeles nya bebisar har fötts och jag har fått reda på att fyra vänner är gravida. Känns som att min bekantskapskrets alldeles ensam skulle kunna överbefolka jorden just nu.

Det känns fortfarande konstigt att ha kommit till den där åldern när alla gifter sig, skaffar barn, köper hus osv. Som i hur gick det till? Min hjärna har knappt fattat att vi slutat gymnasiet och inte längre bor hemma hos föräldrar som försörjer oss med pengar till våra ändlösa påtårsfikor och att vi inte kan skolka från religionslektionerna längre. Att vi måste betala våra räkningar och gå upp på morgonen och helst laga något annat än pasta med pesto till middag. Eller så hänger det kanske någonstans ihop med vägran att acceptera att jag är precis som alla andra.

Imorses hade jag en förbannad och trött onge som slängde gröt över hela mig och avslutade hela föreställningen med att klappa till mig. Då, just då kände jag att lite kinesisk enbarnspolitik skulle passa mycket bättre hemma hos oss än att följa med på det här babyboomtåget.