Handikappade Haren, fotboll och en tioårig tjej

För nästan exakt tio år sedan opererade jag min rygg. Under en fotbollsmatch lyckades en tjej i andra laget träffa så fel att min rygg gick sönder i en tackling. Lite åkte samtidigt mina drömmar om att bli en svinabra fotbollsspelare i backen. Även om jag inte var dummare än att jag redan som tio eller kanske elva insett att tjejer inte är lika mycket värda som fotbollsspelare och aldrig blir miljonärer och gifter sig med rockstjärnor genom sin sport, så ville jag ändå fortfarande. En opererad rygg som gjorde att jag inte fick sitta ner på sex månader, hade en specialsäng, en specialtoalettstol, massa lustiga hjälpmedel för att plocka upp saker på golvet och ta på mig strumpor, en egen stol, eget bord och framför allt min korsett i hårdplast från knä till under brösten. Jag kände mig så konstig och begränsad. Att knappt kunna röra sig. Efter ett år så var det mest ett fult ärr och tio kilos plötslig övervikt som påminde. Och att jag helt plötsligt var en ganska usel fotbollsspelare. Då kändes det lika bra att sluta innan jag ens hann börja riktigt igen.

När jag skulle flyga hem från Umeå igår kom hela Umeå IK gående på flygplatsen. Då påmindes jag om att just det en gång var mitt mål, spela allsvensk fotboll. Väl hemma igen sken solen. På vägen från bussen går jag förbi en fotbollsplan. Där står en tjej i tioårsålderna alldeles själv i en man u tröja och har ställt upp trafikkoner i sin egen höjd som en mur och övar frisparkar. Hon är jätteduktig och biter envist ihop käkarna och skriker nej när en enda frispark inte blir perfekt. Och jag får lite ont i hjärtat och önskar att hon ska bli världens bästa fotbollsspelare och att tjejidrott ska bli lika mycket värt som killidrott ekonomiskt och utrymmesmässigt i media. I allmänhet och inte bara när det råkar finnas en svensk tjej som är bäst i världen i en specifik gren. Och sen tänkte jag att jag önskar att hon lilla tjejen i man u tröjan ska få bli chef och tjäna lika mycket pengar som en man som gör samma jobb och inte sköta merparten av allt hemarbete pga att eftersom hennes man faktiskt klipper gräset och mekar med bilen så blir det logiskt att hon städar, diskar, tvättar, lagar mat, hjälper barn med läxor, föder barn och inte bli motarbetad bara för att hon råkat födas som just kvinna och inte våldtas och inte misshandlas för att hon är fysiskt svagare och bli tagen på allvar och få synas och höras lika mycket i skolan som killarna och inte vilja växa upp och bli lättklädd modell och oroa sig för att hennes bröst inte är tillräckligt stora och inte vilja vara med i Big Brother som i framtiden kommer att utspela sig i burar med indelningar i överklass och underklass, svarta och vita, alla hetsas mot alla och varje lördag sker utröstning genom dödsmisshandel, svenska folket kollar på rapar lite chips och fattar ingenting. Det önskar jag för henne. Och att hon ska få bli fotbollsproffs.