Sommarlov!

Efter tre timmars sömn och med kräks i tanken tvingar jag mig själv till skolan för att genomlida opponeringen efter att ha funderat på att simulera sjukdom. Bästa grannen lyckönskar och jag gråter lite och säger att jag skäms, det är så pinsamt att den inte blev riktigt klar, att det blev så dåligt, att jag är så missnöjd. Men ni var ju bara fem av tolv som lämnade in säger hon, var stolt över det! Jag opponerar först. Går ganska bra, jag har inte så mycket att anmärka på och tror att jag får med det övergripande. Sen rast, sen min uppsats. Mun som rör på sig och rör på sig, examinatorn ser bister ut, de andra i klassen ser bistra ut. Dom HATAR uppsatsen. Mest kritik får jag för att det är för svårt, ostrukturat, kräver för mycket av läsaren och just inte känns helt klar. Jag försöker försvara mig bra. Efter två timmars mangling får jag tala i enrum med examinatorn. Jag tänker det jag tänkt hela veckan U U U.... Examinatorn ler och tackar för mycket mycket intressant läsning och säger att resultet är extremt fascinerande, tanken är klar och att i tankekonstruktionen ligger ett solklart VG men..... det är tydligt att jag inte hunnit riktigt klart och att det finns stora brister i strukturen av uppsatsen och viss koppling mellan metod och undersökning. Så tyvärr kan han inte ge mig mer än G. Jag blir strålande glad. Tack tack tack. Ett VG, tre G och ett U blir klassens resultat. Vi dricker vin i solen och vi har något att fira ihop. Vi blir fulla och kramas och tycker om varandra på ett nytt sätt. Som om vi varit med om något alldeles speciellt ihop.

Ikväll ska jag grilla med alla fina och dricka iskalla öl i världens varmaste junisverige. Sen tar jag min färdigpackade väska och flyger till världens varmaste juniindien. Ses där.