I fredags var jag och hämtade Js tolvåriga lillebrorsa på hans internatskola där han bor under veckorna. Det kändes jättevuxet och konstigt att hämta hem en tolvåring från skolan. Och ännu konstigare när husfrun gick och hämtade en annan liten kille med samma namn som lillebrorsan. Husfrun såg lite generad ut och gjorde en svepande gest som anspelade på att ojoj jag trodde inte att den bruna ungen hörde ihop med dig. Internatskolan var i mycket engelsk stil, vilket fick mig att fnissande fråga lillebrorsan om han dragit namnet på det house han tillhörde i en magisk hatt.
Men annars, aldrig att jag kommer att vilja att mina barn går på internatskola. Är man inte ganska liten fortfarande när man bara är tolv år och det går kids på skolan som bara är tio. Visst kan jag se varför Js mamma valt att skicka lillebrorsan dit. Js mamma bor i en håla med dålig skola, massa gäng, lillebrorsan är jättesmart och har fått stipendium som täcker hela skolgången. Men ändå! Hur mycket är bra utbildning värt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar