Alltså i går var Trollet sötast på hela jorden när jag hämtade henne på dagis. De var ute och lekte och Trollet var på strålande humör och skulle absolut säga hej då individuellt till alla de andra barnen. Hon sprang runt och vinkade och vinkade och blandade byebye, hej då och ka kite helt vilt. Det kommer säkert att ta ett tag innan hon kan skilja på språken och jag måste säkert jobba mycket hela tiden på att hålla svenskan vid liv nu när hon inte är med mig för det mesta längre. Men ändå, språk är värsta fina grejen och jag är så himla glad att hon kan få tre språk på ett naturligt sätt.
I den åldern är de ju så otroligt nyfikna och intresserade av språk också så det är bara att mata på med nya ord och ljud för dem! :)
SvaraRaderaÅh vad klok du är.Många är rädda att föra in för många språk men det ska man absolut inte vara.Ungarna fixar det,dom blandar och har sej men det gör inget. Tack för en mysig blogg,jag tittar alltid in här på morgonen då jag sätter på datorn för att kolla om det är något nytt.
SvaraRaderaNice Blog
SvaraRadera