Orkade inte med ännu en dag till av sökajobbsomentok. Så jag övertalade Trollet att skolka från dagis. Hon var keen, så vi gosar, bakar kakor och läser böcker i dag. Och väntar på finbesök. Egentligen är det ju vansinnigt att gå runt och grina över att jag känner mig helt oviktig på jorden för att jag råkar vara typ nittio procent arbetslös. När jag har detta menar jag. Fast man får vilja ha båda delarna.
Jag gör samma. Känner mig mest värdelös hela dagarna. Fan. Det är skit att inte ha en riktig sysselsättning. Men ja. Det är sant! När man har sin lilla unge så har man ändå det bästa.
SvaraRaderaDet är så svårt att bryta det tänket också. Givetvis tänker jag nu att Josefine, hon är grym hon, hon får ett jobb snart. Medan jag givetvis tänker att jag själv ALDRIG kommer att få ett jobb. Men det får man ju. Måste ändå vara relativt ovanligt med folk som är arbetslösa från runt trettio till pension. Hoppas jag.
SvaraRadera