Om det är rent så blir jag inte ilsk så fort jag kommer hem. Skönt det.

Att ha helt jäkla sparkling rent hemma. Det händer ju inte så ofta men vad skönt det är. J är den som har städasupersparklingrenthänderna i våran familj. Jag är mer plocka lite och gömma i olika lådor och tänka att jag gör resten sen. Så medan jag jobbade och sen kom hem och jobba lite mer i går lyckades J skrubba huset och underhålla barnet samtidigt.

Kände mig som någon form av galen livsälskare i dag när jag först körde hem från jobbet och liksom satt och mös för att jag bor i en liten bit paradis. Solen sken, havet var paradisigt, på andra sidan havet tornade sig snöklädda berg upp. Sen kom jag hem och hade inte en gnutta frilansjobb att pilla med, det fanns inte ett klädesplagg som väntades på att vikas och läggas in i garderober, ingen diskmaskin att tömma, eller intorkad frukostdisk att ta bort, inget golv som jag borde dammsuga, ingen middag som behövde inhandlas. Den känslan just då. Att det finns ingenting alls jag behöver eller borde göra just nu. Så i enlighet med mitt galna frireligiösa humör gick jag ut och sprang i det fina vädret. Och sen hann jag ligga på sängen mitt på blanka eftermiddagen och läsa bok i en halvtimme innan dagishämtning.

Känns som att jag måste göra något smutsigt för att förstöra den här allmänna renheten på alla plan. Till exempel äta en liter glass.