lördag 3 december 2011

Hemma hit, hemma dit

Förra veckan var det val här. Då sjönk det in att Nya Zeeland har blivit mitt hemland nu efter nästan tre och ett halvt år. Det går aldrig att radera ut min svenskhet, språket, en hel barndom och alla smakminnen. Eller längtan efter familjen och vännerna. Men jag bor här nu. Med min egna familj. Och det här är mitt hemland mer än Sverige just nu.

När det var väl här för tre år sedan.Då brydde jag mig knappt något. Visste pinsamt nog knappt vilka partier som fanns förutom de två största. Tyckte om de som gick segrande ur striden då, John Key och National, att det var fel parti men en ganska sympatisk man som blev statsminister. Nu vill jag spy när jag ser John Key på teve. Och ja, han och National vann igen. Och nu brinner jag inifrån för allt som angår mig här. För Nya Zeeland är verkligen ett paradis på ytan men så mycket skit man hittar om man skrapar bara lite lätt med tumnageln. Det fastnar massa mördade barn, barn som lever i fattigdom på riktigt, var femte barn gör det, allt det vackra som ska säljas ut och att människor här ska behandlas som anställda i ett företag snarare än medborgare. Allt det fastnar under tumnageln. Och det gnager mig.

Trots att valet inte gick som jag ville. Så ja, det var ett verkligen stort ögonblick för mig att för första gången få rösta här.

4 kommentarer:

  1. Har du meborgarskap, alltså? Eller får du rösta med permanent uppehållstillstånd?

    Längtar efter att få rösta i Colombia. Man vill ju kunna vara med och påverka landet man bor och skapar sig ett liv i.

    SvaraRadera
  2. Man får rösta med permanent uppehållstillstånd och det tycker jag är jättebra! För är inte helt säker på om jag någonsin vill bli medborgare. Skulle vara för att det är så jäla krångligt att fixa ett svenskt pass här, måste åka till Canberra i Australien.

    Förstår verkligen att du längtar efter att rösta. Och förresten, har du permanent uppehållstillstånd nu?

    SvaraRadera
  3. Röstade första gången förra omgången, och nu poströstade... Så uppretad av nyhetsflödet, hjälpte lite att alla vänner på facebook lika irriterade... Men vem röstar så fel! Älskade fina nya Zeeland... Får väl börja jobba politiskt ist när vi kommer tillbaka...

    SvaraRadera
  4. Jag tycker nästan det är en "plikt" att intressera sig för politiken, vart man än råkar befinna sig. Och oavsett vilken politisk färg man än har. Som Colombialiv säger, man vill kunna påverka det land man lever i. Och jag kan tillägga den värld man lever i.
    Men jag är rätt nöjd över att jag slapp rösta, det dröjer tills jag har permanent uppehållstillstånd fast jag beter mig mentalt som om jag hade det;-) För så ska det bli.

    SvaraRadera