Efter dagens morgonbestyr så kan jag känna att jag har dragit vinstlotten i hämta/lämna-rejset. J lämnar Trollet på dagis och jag hämtar. Med undantag av varannan fredag. Kan ju bero på att hon inte är van att jag är hemma om morgonen. Men attans vad det har gråtits, skrikits, gnällts här hemma denna morgon. Och då pratar jag inte bara om den utav oss som är två år. Jeeezzus.
Sen kommer jag hem och ska försöka vara produktiv och då kommer ju råångesten som stryper mitt hjärta när jag och Trollet bråkat på besök.
Vill cirka åka tillbaka till dagis och krama ihjäl henne. Men istället försöker jag tänka att jag är en snäll och tålmodig mamma nästan hela tiden. Man gör så gott man kan osv. osv.
Jag har den ständiga nitlotten. jag lämnar jämt och det är inte alls lika angenämt som att hämta. Den glädjen när man kommer kontra den besvikelsen (eller tomheten) när man går. brrr.
SvaraRaderaPå riktigt jag lider med dig. Vill nu försöka smita från min varannan fredags-lämning. Kan bli lite svårt eftersom jag då måste ändra dagisets öppettider. När det hämtas är kanske det enda problemet att de ibland visst är glada att se en men inte vill sluta leka och gå hem. Det är ju rätt angenämt i jämförelse med ett barn som hänger i byxben och snorgråter om morgonen.
SvaraRadera