Inget ont som inte har något gott med sig

Sedan slutet av förra året har vi pratat om hur det ska bli i maj i år. J skulle börja jobba sju dagar i veckan till slutet av året och allt skulle bli kaos med vardagslivet kändes det som. Nu är det maj och J berättade just att hans jobb gör nedskärningar och att han antagligen bara kommer att få jobba tre dagar i veckan. Även om det är ett fall av jag tror det när jag ser det osv. så känner jag rent spontant att hellre panka än att aldrig se varandra. Absolut så.