söndag 27 september 2015

Ska vi? Ska vi inte?

Nästan allt jag kunde tänka på de första fem månaderna av detta år var IVF, äggplock, blodprov, ultraljud, frysta embryon, negativa graviditetstest. Vi gjorde tre återföringar mellan januari och april som inte resulterade i ett spår av en graviditet. I maj fick jag ingen ägglossning så det sista frysta embryot ligger kvar i en frys i Wellington och väntar på desperata tider kanske. Vi har varit på en fertilitetsklinik i Göteborg och har en ivf-plan. Men jag vill inte just nu, J tycker att jag får bestämma pga min kropp som ska stökas med. Jag ska ju börja nytt jobb, måste vara åtminstone lite injobbad innan jag börjar blanda innan crazyhormoner i det hela. Plus att även om IVF är "billigt" i Sverige i jämförelse med Nya Zeeland så är det ju bara jag som tjänar pengar nu innan J får det där jäkla uppehållstillståndet och kan börja söka jobb.

Sen har något annat börjat smyga sig in. Känslan av att så skönt vi har det nu kanske är skönare än längtan efter fler barn. Vi är i Europa, vi har tillgång till barnvakt, vi kan åka på weekends själva. A är också stor nog att verkligen uppskatta att resa till spännande platser. Vi kan nog inte ens med god vilja definieras som småbarnsföräldrar längre. Vill vi verkligen sursucka och surtidmäta av sömnbrist igen? Det är så himla trevligt att träffa kompisar på middagar och vin sena kvällar, att allt inte är ett himla hänga med barn och familjer jämt. Har så lust att verkligen satsa på jobb de närmade åren. Har aldrig lust att föda barn eller vara gravid. Men fler barn vill jag ju ha. Om vi kunde förlika oss med att det är himla bra som det är, så vore det en sådan lättnad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar