Morgonstund har grus i mun

En längtar efter sovmorgon på lördag hela veckan. Och vaknar givetvis vid 5.05 som alla andra jäkla dagar. Det är tre år sedan Trollet började sova om nätterna så rimligtvis borde min kropp kommit över den sömnchocken. Ligger och surar över att gymmet inte öppnar förrän klockan åtta på lördagar. Slöfockar som tar sovmorgon va?!

Känslan efter läkarbesöket igår

Har första recepten utskrivna och en ivf-plan igen. Känslan är: bring it on! Känner mig uppumpad 100-metersfinal. Ska över mållinjen först. 

Samtidigt inte låta hoppfullheten ta över. Spara energi för att ingen kan förutsäga hur länge vi måste springa springa springa. Vi blir seniga ultramarathonlöpare. Springer in i evigheten. Kanske aldrig hittar målet.