Att längta och längta

Fem dagar avklarade. Sex kvar. Mitt hjärta just nu. Aj. Trodde aldrig att detta kunde vara så svårt. Innan Trollet trodde jag absolut att jag skulle kunna vara ifrån ett barn utan problem. Ofta och länge. Nu vet jag att det behöver jag ibland men vill, nä.

Hejdå frossarmånaden

Kommer ihåg när jag var liten och min pappa brukade prata om att han gått upp fyra fem kilo under december. Och jag tyckte att det var helt crazy! Hur kunde det gå till. Nu är jag ju ingen bantartyp men det känns skönt att alla dessa kalas som sker flera gånger i veckan under december är över. Har ätit så mycket gott men nu är jag obeskrivligt mätt.

Ensam hemma

Ensam hemma i tio dagar. Första dagen grät jag och kände att detta kommer inte att gå. Sen kom jag på att det är slöseri med tid att inte ta tillvara på tillfället.

Så nu går jag all in med luncher och vinsuddigamiddagar med vänner och bekanta. Shopping i timmar. Pedikyr. Använder upp det där presentkortet på massage som suttit på kylen och väntat länge. Gymmet. Långpromenader. Framförallt att låta allt ta den tid det tar.

Måste ju jobba också men det är okej.

God Jul

Hard life och allt det där. Så hett att allt vi gjort varit att bada, grillat lite, druckit vin med stora mängder is. Kanske en kvällspromenad på stranden. Lagom med julklappar. Barnet förälskad i sin träjärnväg. Drömmer nu om att köpa en stuga pga den åtråvärda kommabortfrånallt-faktorn.

2012

Tar jullov i en vecka nu. Välförtjänt känner jag.

Detta året alltså. Jäkligt bra på vissa sätt. Gifte mig med världens finaste. Sa upp mig och fick ett nytt och jätteroligt jobb. Trollet som gör mig glad varje dag.

Lite jobbigt eftersom min man spenderat i snitt 70 h/vecka på jobb och jag inte direkt gillar att dra det tunga hemmalasset till största delen själv. Detta kommande år provar vi matkasse och att betala för städ. Det andra jobbiga har ju varit det som jag anade redan förra året. Att här blir det inga mer barn gjorda som det verkar. Har tid på fertilitetsklinik i början av nästa år, så förhoppningsvis blir det en bra nystart. Har fått nog av att deppa över det.

Ska åka och lämna julklappar till Trollets lärare nu pga fjäskis. Har varit med Trollet till BVC i dag och fått remiss till talpedagog och hörseltest (Trollet har talsvårigheter men det blir nästan komiskt då hon blir akut blyg vid möte med nya vuxna och bara utstöter grottmänniskoljud och som verkar lite, eh, efter). Hennes öron, det är också något jag önskar löser sig nästa år.

2013 åker vi även till Sverige i maj. Det ska bli årets höjdpunkt. Tre år sedan mina fötter nuddade svensk mark. Det är för länge.

Årets partyvecka

Vilken festlig vecka. Verkligen.

Jag fyllde 32. Men kunde inte brytt mig mindre då jag hade maginfluensa och fyrtio graders feber i två dygn.

Sen hade vi en äktenskapskris. Den har tack och lov gått över.

Bilen gick sönder. Tack och lov lagad för en relativt liten summa.

Tvättmaskinen gick sönder. Fortfarande sönder.

Min chef har just slängt åt mig ett jättejobb att reda ut på de fyra dagar jag har kvar att jobba innan julledighet. Stresshjärta deluxe. Sitta och jobba klockan 23.30 på en söndagskväll = not cool.

Min man klädde Trollet i strumpor och sandaler en dag. Se bildbevis ovan. Trodde att det var förbjudet.

Men i morgon är det måndag och en ny vecka börjar. Den borde ju bli lite mer lyckad kan jag tycka.

Skola

Trollet ska spendera en heldag med sitt dagis på en av de två skolor vi väljer mellan till henne (OM vi bor kvar här) i dag. Att det aldrig slutar att förvåna en. Hur fort det går. En dag föds de och nästa funderar en på vilken skola de ska gå i.

Alltså obs att det är två år kvar till hon faktiskt ska börja skolan och att jag ibland vill flytta hem till Sverige nästan bara för att hon ska få ett år till av att inte gå i skolan. Det är ganska hets här med att välja skola tycker jag. Jag som inte har någon erfarenhet av det nyzeeländska skolsystemet får lite panik faktiskt.

Tyvärr blir det ingen apa varken med eller utan mustasch

Barnet har varit på zoo i dag med sitt dagis. Givetvis var hon tvungen att väva in sitt älsklingsämne julen i detta och berätta att hon absolut inte vill ha en tiger i julklapp men verkligen vill ha en apa med mustasch.

Man ba det är okej jag lovar att du inte ska få en tiger.

1 december

- Är det jul i dag? har Trollet frågat varje morgon i kanske två veckor så fort hon slagit upp sina grågrönbruna ögon.

Så ni kan ju förstå peppen när vi överraskade henne med en adventsdocka med en liten present i och berättade att i dag ska vi julpynta. Galen av lycka, I tell you.

Jag känner mig lite galen av lycka pga Trollet sov till klockan fem i egen säng. Vi har inte ens försökt få henne att sova i sin säng sedan hon började sova typ hela nätterna när hon var två pga en vågar inte ändra NÅGOT när en under två år har haft en unge som vaknat en miljon ggr varje natt. (fick lite panik då jag pratade om detta med vår granne och ba jaja de lär ju inte vilja sova med en när de går i skolan liksom och grannen berättade att deras elvaåring kommer in till dem varje natt...)

CSN ni är dumma i huvudet

Alltså! En gång varje år undrar jag om de som jobbar på CSN:s utlandsavdelning är helt dumma i huvudet. Varje år skickar jag in en kopia av mitt årliga skattebesked och deklaration. Varje år skickar CSN ett brev tillbaka där de skriver att detta inte är tillräckligt underlag och vill ha specifika papper som inte finns. Så varje år måste jag ringa till nyzeeländska skattemyndigheten och be dem skriva ett brev åt mig där de säger att dessa papper inte finns och att de papper jag redan skickat ÄR deklarationen. Och dessa papper tar typ 6 veckor att få och då är det redan 3 veckor efter att det är försent att lämna in mer "bevis" och jag får betala tillbaka mitt studielån i enlighet med att jag skulle tjäna en svensk medellön. Och det gör jag inte!

Varje år. Blir galen.

Lite omg var det!

Jag ska iaf inte bli paparazzi när jag blir stor. Men vilken rolig kväll det blev när den där filmen som styrt våra liv de senaste två åren äntligen hade premiär. Eftersom det är omöjligt att se på bilderna får jag väl berätta vilka de är på bilderna 1. Evangeline Lily 2. Elijah Wood 3. Martin Freeman 4. Cate Blanchett (omg vilken jäkla megasnygg kvinna in flesh) 5. Kön där vi di vanliga dödliga fick köa för att gå på den röda mattan.

Flest livvakter hade den nyzeeländska premiärministern, inte så konstigt kanske eftersom jag fick ett akut sug efter att teaterviska i hate you när vi passerade varandra på röda mattan, gjorde dock ej pga är vuxen trots allt. Alla var asstiliga förutom jag som ni kan skymta i grön klänning och röda skor typ julgranstema. Fick veta cirka fyra timmar innan att det fanns en biljett till premiären  åt mig och fick klädpanik. Men tänk alla pengar jag sparade på att inte göra håret, naglar, köpa ny klänning osv.

Roligt hur som - antagligen en once in a lifetime grej.

ps. filmen tror jag inte jag får säga något om och lika bra är det.

Iiiiiiihhhh

Knausgård del 2 och Eldvittnet kom med posten i dag. Lille peppad. Älskar posten. Älskar böcker. Älskar min pappa.

November fortfarande? Verkligen.

Hur är det möjligt att det fortfarande bara är november? Hela kroppen vill ha julledighet, alla julrelaterad projekt på jobb inskickade och klara nu. Alltså jag ska bara vara ledig i fyra dagar pga sparar min semester till vår Europaturné i maj. Men min man ska vara ledig i tre veckor och jag är på riktigt så glad över detta. Han har jobbat cirka 100h per vecka senaste veckorna och är så trött att jag blir rädd på riktigt. Men men nu är det typ slutspurt deluxe för dem, på onsdag handen i kaklet. Och sen lite jobb i två veckor till. Sen har vi hyrt stuga över en långhelg. Och Trollet och J ska åka norröver och campa med farbröder och kusiner och hälsa på Trollets farmor. I tio dagar ska de vara borta, första gången jag ska vara ifrån min onge mer än två dagar. Tror att ensamheten kommer att vara skön i max tre dagar och sedan ganska plågsam. Men ändå. Jag har ju varit borta med Trollet i en vecka eller så utan J massa gånger, så kan ju inte direkt säga att de inte får pga känns jobbigt för mig. Blir tomt men lite semester med antar jag. Sova mycket, äta macka till middag, inte mycket stök, inget tjat osv.

Tre år senare

          











I tre år har vi tänkt klä om våra köksstolar. Nu är det gjort. Mycket nöjd. Kan ej klassas som impulsivt val iaf.

Dagens ungdom

Trollet vill bara vara hemma för tillfället. I dag mutade jag med lördagsgodishandling för att ens få ut henne ur huset. Sedan ville hon göra ansiktsmålning och efter det gå hem. Inte ens leka på en enda av de tre lekparker vi passerade.

Fast lite skönt att släppa det där med allt kul vi ska göra och all frisk luft hon ska ha och bara acceptera att hon behöver lugn och ro och skrota med lite leksaker hemma.

Äntligen!

En mycket positiv grej som jag är helt säker på att varenda människa undrat hur det gått med:

Trollet som aldrig ville sluta med blöja är nu blöjfri både dag och natt.

Att detta gjort mig så glad känns en smula patetiskt men det är ok.

Det där med att fortfarande hoppas på årets bästa julklapp

Förresten om någon nu tror det från nedanstående inlägg, så ska vi inte göra IVF. Inte nu iaf (herregu' jag vill mycket hellre spendera 60 000 kronor på en fantastisk semester med min familj). Men ja, jag googlar rätt mycket om vad tusan vi kan hitta på. Och hamnar alldeles för mycket på familjeliv. Och vad en håller på. Sprayar någon ört som smakar döden i munnen två ggr per dag. Knaprar b-vitamin, folsyra, järn och kinesiska örter. Lägger typ en sjättedel av min lön på akupunktur. Håller tummarna en massa. Men vågar inte hoppas så mycket att jag blir förkrossande besviken längre.

Har äntligen bokat en tid med en specialist. För att ja, om något är fel på riktigt så är det ju bättre att veta det ändå. Men antagligen är det inget fel på riktigt för Henry min senaste (tredje! avskydde den första och den andra rekommenderade mig efter ett tag att gå till Henry och hans fru pga specialister på fertilitet) och mycket seriösa akupunktör och herbalist säger att det inte är något större fel på mig. Lite blodbrist, ganska mycket rutten njurfunktion och en kall livmoder. Och det man kan ju förstå att ingen vill flytta in i en kall livmoder. Men inget som inte Henry kan fixa rätt snabbt serru. Hoppas.

Alla galna husmodersknep mottages med tacksamhet och kommer säkert att testas.

Lite klag på mitt adoptivland

För första gången håller jag på att bekantar mig lite närmare med den nyzeeländska sjukvården. Är inte så jätteimponerad. Antar att mina förväntningar är formade av min svenska uppväxt. Och innan någon hinner säga att det minsann inte är så bra i Sverige nuförtin' mohahahahah, jo det är det visst. (dör en smula när jag ser folk klaga på att deras barn inte får blöjor på förskolan och att det inte får äta lunch på förskolan när barnet får gå GRATIS 15h per vecka medan en förälder är hemma med yngre syskon. ASSÅ!)

Lista på saker som får mig att längta efter/önska att betala mer skatt här:

1. Alla barn som går hungriga. Önskar skollunch så att alla barn kan få bra mat åtminstone en gång varje dag. Titta på detta klipp om ni har lust att bli lite ledsna.
http://www.3news.co.nz/Lunchbox-differences-in-decile-1-and-decile-10-schools/tabid/367/articleID/269617/Default.aspx

2. Sinnessjuk dyr barnomsorg som inte subventioneras förrän barnet blir 3 år och därmed uppmuntrar föräldrar (please läs mamman) att vara hemma så länge. Ej främjande för the jäm to the ställdhet i hemmet eller på arbetsmarknaden va.

3. 12 veckors betald föräldraledighet. Har just kampanjats för att utökas till 21 veckor men nej, det har ju landet absolut inte råd med. Obs! att du har rätt att vara hemma från jobbet ett år men utan betalning. Många som inte kan leva på en lön så länge.

4. Sjukvården! Trollungen behöver rör i öronen. Hennes läkare skickar en remiss till sjukhuset. Sjukhuset skickar brev där de säger att eftersom de inte kan uppfylla vårdgarantin att träffa henne inom 6 månader kan de inte ta emot hennes remiss. Asså. Så då står valet mellan att vänta några månader och skicka in en remiss igen och se om de tar emot den eller att gå privat. Och betala ur egen ficka. Känner mig som en idiot som inte insett att vi faktiskt behöver ha privat sjukförsäkring. En annan grej, kostnaden för ett ynka IVF-försök 50 000 till 60 000 svenska kronor.

Ja, nu klagade jag fast jag just klagade på folk som klagar.

Vardagen

Livet det går för fort visst. Min mamma kom och nu har hon åkt hem och Trollet är helt förbi av längtan efter sin mormor. Den välbekanta ångesten/dåliga samvetet att jag berövar min onge sin morfäräldrar och dem sitt barnbarn klappar på. Såklart hann jag inte med en hundradel av allt jag trott under mamma besök. En biodejt med min man och en kväll på stan med röda läppar och en känsla av att tyckte jag verkligen att det här var kul en gång?

Samtidigt som mamma åkte verkar sommaren ha bestämt sig för att den kanske kan tänka sig att dyka upp i år med. Det hjälper mot allt som gnager. Vanlig hederlig d-vitamin. Eh, och jag har börjat greja med vår "trädgård" också. Känner att jag måste ha fint och blommigt på vår sorglig uteplats. Känner att detta dock börjar gå lite över styr då allt jag tänker på är olika frön, örter och blommor och vilka som kan tänkas passa fint ihop. Dessutom har jag fixat cirka allt till julen med undantag av något adventstakeaktigt OCH organiserat och beställt mat till en svensk julfest innan jul. Som nästan varje vecka detta år ställer jag mig frågan: vem är jag egentligen? och vad har jag gjort av min vanliga slarviga personlighet?

Hej hej

Det är finare än snus att ha min mamma här. Ändå är jag så satans trött. Gillar mitt jobb massor men en gång i månaden får jag extrem prestationsångest och har så mycket att göra att jag skulle behöva vara fyra personer ungefär eller bara en extremt mycket snabbare arbetsmyra. Har varit på kurs hela dagen och måste nu jobba typ kanske tills jag ska vara på jobbet i morgon om jag ska hinna till en deadline. Orka.

Men häromdagen var jag glad och positiv. Jo då. Häromveckan köpte jag ett doftljus och jag och J var ute och sprang ihop en kväll. Vem är jag? Snart börjar jag kanske inredningsblogga också.