Istället för att plugga har jag samtalat med Bästisen på MSN i två timmar mest om snoppar. Det var kul när Bästisen påminde mig om att jag förr i tiden hade snoppfobi. På riktigt. Sen kom jag och Bästisen på att jag slutat vara en slampa för typ fem år sedan. Samma slutsats drog jag och P i helgen. Det var konstigt för jag kopplar ju liksom ihop slampalivstilen med mig själv. 2002, det var ju evigheter sedan. En annan tidsera. Då var jag en pryd slampa. Nu har jag övervunnit min snoppfobi och är inte en slampa. Ja se världen är då full av motsägelser.
För övrigt har jag en djup förälskelse i reportageböcker för tillfället och vill skriva en egen.
PS. Jag har mycket framtids- och beslutsångest, så till den grad att sängliggande är det enda som fungerar. Därför kan ni få avgöra. Ska jag 1. söka ett riktigt jobb och hoppas att det går vägen 2. låna pengar av någon snäll släkting och förfölja J till NZ och typ jobba på ett fik?
2 kommentarer:
Varför inte göra båda? Får du ett riktigt jobb så kan du ju besluta dig för om du vill stannan hemma då?
Du har en poäng helt klart!
Skicka en kommentar