Det dar med att jag ska kanns mig kvinnlig och snygg, ha sant dar preggoglow. Nar ska det komma egentligen? Fysiska forandringar som skett hittills nar vi strax ar halvvags genom detta ar att mitt forut ganska minimala aderbrack har utvecklats till ett vagnat over hela benet. Typ *tights forevva and evva*. Jag har bara gatt upp ett halvt kilo i vikt men kanner mig skitfet. En kompis som varit i Sverige i fem veckor kommenterade min nya look med att jag inte ser nat gravid ut utan bara olmageflaskig. Och sa ar jag forstoppad med, hela tin.

Min psykiska halsa ar val inte sa stabil precis men det ar val inte sa annorlunda an vanligt. Men allt gnall till trots sa ska det har faktiskt bli hur kul som helst. Sa klart! Herregud att ma illa, kanna sig ful, vara sur och trott ar sa litet i sammanhanget. Men vissa dagar ser jag bara inte det. Men idag ar jag tacksam och glad. Olmageflaskig eller ej.