Juldagen

Juldagens morgon och jag ringde till alla släktingar som jag visst inte ringde till i går kväll som jag tänkt, eftersom jag gick in i gravvt matkoma redan vid halv nio på kvällen. Det tog fem minuter innan farfar fattade vem jag var, då gav han luren till farmor. Pappa verkade i alla fall glad att höra av mig och gav mig oväntade och bra nyheter. Hemma hos brorn min verkade det också firas en fröjdefull jul.

Julklappsskörden hittills mycket fin. Urfint halsband och en mycket vuxen plånbok från J. En hel del böcker, godis, vin och kakor från vänner. Och den i särklass underligaste julklappen, en kräm för bröstvårtorna till mig från Js chef.

Nu ska jag äta ris a'la malta till frukost. För det får man om man vill. Och så kan man tänka en sväng på alla de som vi saknar vid jul, de som haft lite för bråttom från livet. Sen kan man ändå vara tacksam för att de alls fanns hos en, även om det inte blev så länge som man hoppats. Och så skänker man alla de som sitter ensamma över jul en tanke och uppskattar så himla mycket all kärlek man har runt sig. Sen orkar man inte tänka mer på sånt som känns i hjärtat och åker till stranden en stund innan jullunchen.