Tröttheten och utebliven romantik

Hade planerat romantik med stora bokstäver i Harhemmet under lördagskvällen. Vi hade köpt alla möjliga delikatesser. Bestämt att ingen av oss fick ha på sig mysbyxor. Och tänkte att vi skulle vara lite crejzy och lägga en picknickfilt på golvet och låtsas att det var sommar. Kanske tända ljus och bara allmänt låtsas att vi var ett romantiskt par i någon finstämnd romantisk film.

Allting ligger fortfarande fint och tittar på mig när jag öppnar kylen. Kan ha varit så att jag somnade i fosterställning strax efter åtta samtidigt som jag försökte få Trollet att somna. Kan absolut ha varit så.

Men helt allvar, kommer vi någonsin orka ha kvalitetshäng ihop igen. När J är ledig så är det alltid något som akut måste köpas eller fixas, någon som fyller år och ska gratuleras, veckans mat som ska inhandlas, tvätt som måste tas till tvättomaten och torktumlas, sen måste vi turas om att vila lite och så ska det ju städas och så är det söndag eftermiddag och J åker och jobbar igen. Och de där andra två krullhåriga ungarna som jag skrev om nedan, de kommer vi väl aldrig att orka skaffa. När jag träffar andra som har kids under ett och har nya magar, då får jag nästan panik och undrar hur fasiken de orkat ligga.

Jag har alltid lite trott att folk har klagat överdrivet mycket på hur jobbigt det är att ha småbarn och hur trötta de är. När jag nu har vaknat två tre fyra eller kanske sju gånger varje natt i sju månader, så börjar jag tänka att folk kanske borde ha varnat mig lite mera. Till och med funderar jag på att sluta amma för att inte gå under av trötthet. Skulle det hjälpa?

ps. dagens barnvaktsstund ska användas till att eventuellt äta upp picknickmaten eller kanske bara till att sova. romantiken mina vänner, romantiken.