söndag 3 oktober 2010

Vem är du, vem är jag?

Har aldrig haft någon koll på hur många som läser min blogg. Nu har jag kollat, allt annat än att jobba. Och det var nog inte så många men tillräckligt många för att det ska kännas lite konstigt. Jag känner mig så himla fin och trygg med er som brukar kommentera här ibland och jag läser era bloggar och gillar er så himla mycket. Känner mig helt lugn med att fläka upp mig hur som helst för er. Nu undrar jag ju vilka alla andra är. Säg hej om du vill! Och ganska många sitter här på Nya Zeeland och läser. Fika med sju sorters kakor kanske?

Förstår inte hur det kan komma som en överaskning för mig att vem som helst kan läsa men det gjorde det.

14 kommentarer:

Räven sa...

Hej! Jag läser!

It could be worse... sa...

Jag med!

dekorum sa...

Hej, jag läser också! (Men skriver typ aldrig i min egen blogg.)

egoistiska egon sa...

hejhej!

Bondhustrun sa...

Jag har precis hittat hit och gillar det massor. Älskar att du är öppen med känslor/mående och allt sånt.

Själv är jag 33 år och bor på landet i norrland och försöker få ihop tvåbarnsliv och familjeliv och lite för mycket jobb.

Caroline sa...

Jag har just börjat läsa!

Anonym sa...

Hej hej, gillar din blogg som tusan! // Josefine

Sussilago sa...

Hejhopp!
Jag läser ibland. Just kommit tillbaka från ett långt bortfall. :)

Colombialiv sa...

Hej fina du!

Anna sa...

Jag läser - och har gjort sedan du bodde i Sverige. Hur länge blir det? Läser bara tre bloggar - din, jagjenny och onekligen.

konstigt det där - att man fastnar. Men det är lätt att fastna i din. Du berör.

Haren sa...

Hej hej! Trevligt att jag hittade lite nya bloggar nu, ni som finns i blogglistan älskar jag redan! Och Anna du har varit med i minst drygt två då. Hjälp, tiden alltså. Springer för fort. Mera! Mera!

Emma sa...

Hej
Jag läser sen flera år, kommenterar ibland men är för lat för att ha egen blogg. Bor i London med en trumpen jude och en liten plutt i Trollets ålder. Tycker mycket om att läsa dina tankar och känner väldigt ofta igen mig. Jag är t ex också döskraj för att köra bil, tvingade mig att ta körkort för 12 år sen men vågade aldrig köra igen. He he. Gör inte om det!
Emma

Atatar sa...

Jag läser och gillar också. Har just flyttat från Sverige till inte fullt lika exotiska Finland men kan ändå känna igen mig i det du skriver om frilansjobb i utlandet. Bloggar lite om det ibland på atatar.ratata.fi. Hej!

Klara sa...

Men missade ju detta inlagg. har last dig, sen jag vet inte nar. Klick, klick fran andra bloggar. For att nya zeeland syntes i undertexten... Gillar dig, for att jag kanner igen mig i det utlandsvenska, som ny-nya zeelandare. Sen nar vi var preggers, nastan samtidigt, ja da borjade lasa jamt!