I dag var första gången jag hämtade Trollet hos dagmamman och hon var glad. Helt sig själv. Bara såg på mig, log, och gick och satte sig i dagmammans knä istället. Det gjorde mig helt glad och samtidigt lite ledsen. Det är svårt det där med barn, att från samma ögonblick de föds är de på väg bort. Att man inte äger sitt barn. Att de är helt egna.
3 kommentarer:
Herregud vilken söt unge!
Fick typ lust att göra en smiley nu men låter bli. Men vad fint sagt.
Jag bävar för dagen då vårt barn behöver barnomsorg just av den där anledningen... det går fort och långsamt samtidigt.
Skicka en kommentar