I morses kunde vi knappt se andra sidan viken. Helt dimmigt.
Sen helt plötsligt på andra sidan viken var det så här soligt och fint.
Efter öppna förskolan gick jag och Trollet och lunchade. Trollet träffade en katt på vägen ut. Mest böjde hon sig ner så att hennes ansikte nästan nuddade kattens och skrek hej, hej, hej, hej. Katten svarade inte.
Borta vid flygplatsen låg dimmar kvar i en konstig rand.
Vi lekte på stranden. Det var varmt och vintern är bara en månad bort.
Jag har fått blommor.
5 kommentarer:
Gud vad fint. Nu vill jag också ha en unge!
Hur går det med alla språk ni lär henne, funkar det? Jättenyfiken...
Åh vad FINT! Blev också sugen på kids. Hahaha.
Kids är bra! Är jag lite sjuk om jag typ längtar efter att alla fina bloggypersoner, som ni två, ska skaffa kids?
Med språk är det svårt att veta, hon säger inte så mycket. Men det hon säger är på svenska, vilket inte är så konstigt eftersom hon spenderar nästan hundra procent av tiden med mig. Jag märker ju i alla fall att hon förstår svenska väl, att hon lyder uppmaningar osv. Medan det inte blir samma respons av engelska eller maori. Men jag tänker att det är viktigast att svenska kommer först för henne eftersom maori och engelska kommer att komma ändå med dagis(eh flåt förskola), skola och livet runt å kring.
Åh, jag längtar också till att alla får barn. Fast samtidigt vill jag ju kunna tokfesta, med ex Egon, hur läånge som helst till. Också.
Ja, jag gillar er precis lika mycket oavsett. Och det verkar faktiskt inte som att det blir så mycket tokfest nuförtin för mig. Och det kan jag sakna.
Skicka en kommentar