Trollet har börjat sova i sitt eget rum, alldeles själv. Det går, ja bra. Det var som dags. För allas sömns skull och mest för min ryggs skull. Hon fyller två om en vecka. Och det är som sorgligt men också så vansinnigt skönt att hon inte är en bebis längre. Även om det här med hur tvååringar är, ja det är en helt annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar