Egentligen gillar jag inte som princip att prata om vikt och "bantning" men detta är mer relaterat till kategorin "shit you do to get pregnant". Jag har hela mitt vuxna liv kanske haft en "övervikt" på 5-10 kilo beroende på hur man anser att smal ser ut. Men alltid varit nöjd med hur jag sett ut pga gillar godis, vin och mat och tänkt att hellre lite extra hull än hungrig och trist samtidigt har jag sett mig själv som en person som inte kan gå ner i vikt. Dock har jag alltid varit lite av en tröstätare och när jag gick igenom min värsta deppighet efter att jag fått bekräftat att vi kommer att få kämpa så mycket för att få fler barn, då tröståt jag som aldrig förr.
Började märka att alla kläder satt sjukt illa, såg ett kort någon taggat mig i och ville grina lite, vägde mig tillslut. Dog en smula.
Ett kommande ivf-försök är bra inspiration att ta tag i kost och träning har det visat sig. Har jobbat stenhårt på gymmet sedan april. -12 kilo! Så nu känner jag mig ganska redo för att prova ivf igen, glad att jag gett kanske oss lite bättre möjligheter genom att ha jobbat hårt. Några månader tills vi börjar med mediciner. Det kommer att gå fort. Jobbar stenhårt med att tänka lite positivt, att inte bara tänka det kommer ALDRIG att funka. Och att inte spendera alla pengar på nya kläder.
4 kommentarer:
Bra kämpat! Känner du dig bättre generellt också?
Speciellt träningen får mig att må bra. Men maten också såklart.
12 kilo?! Grymt bra jobbat! You go girl!
Oj! Vilken grej! Jag är nog lite samma som du. Har lite lojt försökt träna ibland osv men sen ändå fastnat i vin och ost/chips/godis-träsket och tänkt "äh fuck it". Så jag blir superimponerad. Jag har gått ner i vikt av att vara gravid (alltså på resten av kroppen). Inte varit sugen på samma grejer som vanligt och så då noll vin och öl på det. Hoppas kunna hålla styr på mitt ätande sen också.
Jag tycker att det låter som att du jobbat fram en riktigt bra start för ivf:en.
Skicka en kommentar