J åker på jobb i nio veckor. Under denna tid måste ju städning, matlagning, tvätt, hämtning, lämning, läxor, aktiviteter, ett heltidsjobb och fertilitetsbehandlingar fortgå helst med psyket i behåll. Dessutom ska vi ju emigrera så vi har cirka femtusen grejer att sälja/slänga/skänka och organisera. Så hur tar jag mig igenom detta på smärtfriaste sätt? Tänker lite smuts i hörnen är okej, likaså städare. Halvfabrikat är också okej och storkok antagligen smart? Att våga be om hjälp, har ju ingen släkt här men väl vänner. Lika bra att säga upp gymmet och göra några upphopp i lekparken istället. Bjuda över folk på middag pga sällskap är bra och uppmuntrar till städning. Kanske anlita en barnvakt några timmar per vecka?
Finns ju massor av ensamstående utan uppbackning som fixar detta år efter år hela tiden. Så nog ska jag väl klara nio veckor men vill fixa det utan att bli utmattad och bitter på kuppen.
3 kommentarer:
Heja, heja! Och jag tänker (om ni har rad), KÖP hjälp! Det är okej.
Kram!
Hej.
Precis som du säger.
Storkok är bra (ännu bättre om du har stor frys).
Att vara snäll mot sig själv - man är faktiskt ingen robot.
Det här med att be om hjälp, så sjukt svårt ändå. Brukar funka bättre istället för att be: skulle du kunna ta Lilla A på söndag, så säger jag så här:
Jamen, jag skulle kunna ta dina barn på lördag om du tar alla på söndag när jag ska iväg?
Lycka till!
Anna! bra tips.
Colombialiv: Ja, det får faktiskt vara okej.
Skicka en kommentar