Whateverkanslan

Ledsenheten har overgatt i lite bitterhet istallet nu. Sadar sa att jag tanker att jaha ska det alltid vara sa har nu. Han berattar om de tva han jobbar narmast pa filmen med och hur de flackar mellan nz, London och LA pa olika jobb. Verkligen inte den framtiden jag vill ha. Sitta hemma och vanta. Se sa jag dramatiserar i forvag. Och jag vet att jag later lite sur nar han ringer fast jag lovat mig sjalv att inte vara.

Och sa funderar jag over min uppehallstillstandsansokan. Folk sager si och folk sager sa. Men mellan 6 och 18 manader verkar det som att det kan ta. Under tiden ska immigrationen ha mitt pass. Vilket betyder att jag inte vagar boka nagon biljett till Sverige forran jag fatt tillbaka mitt pass. Snabbast gar det om man ar gifta sager de. Och jag sager gift dig med mig! For allt som det just nu kanns som jag offrat. Och han sager blankt nej. Det gor mig ledsen. Han sager att han vagrar att ha ett snabbt och billigt brollop, att den dagen vi faktiskt gifter oss sa ska det vara speciellt. Och jag bara whatever.

arlig?

Jag tror att jag ar lite av en san dar jobbig millimeterrattvisa- och arlighetsfreak, inget drag jag gillar hos mig sjalv men. Darfor tycker jag av princip att man inte ska gora dumma saker sa som att fuska till sig bidrag. Typ for att det ar olagligt. Daremot tycker jag saklart att det ar skitbra att bidrag finns for de som behover dem. Har i nz delas bidrag ut ratt frikostigt: och det ar inte helt fel att saga att det faktiskt inte lonar sig att jobba minimilonjobb. J fick mer pengar nar han var arbetslos an nar han jobbade heltid pa minimilon!

En av killarna pa jobbet jobbar som byggare pa dagarna och som diskare pa kvallarna. Jobbar alltsa ungefar 80 timmar i veckan. Bade jobben betalar svart. Sa han tar aven glatt emot socialbidrag. Jag undrade varfor. Liksom halla du maste ju fa sa javla mycket lon varje vecka anda.

Den har jobbarkompisen vandrade som attaaring i sex veckor ensam fran sitt hemland till ett grannland i Afrika och kom darifran till avlagsna slaktingar i Nya Zeeland. Han sag pa mig med uppriktigt forvaning. Och sa att du maste val forsta att dar jag kommer ifran ar folk skitfattiga, jag vill ha varenda dollar jag kan komma over for att skicka till mina foraldrar och syskon. Och jag ba ah jag fattar faktiskt. Finns nog inte sa mycket bidrag att forsorja sig pa dar hans foraldrar bor. Sant javla i-landsbarn jag ar.

ps. jag gar sjalv emot mina egna arlighetsvarderingar och jobbar ocksa svart.

Jag kanner mig, ja, lamnad. I ett hav av gula blommor och med hans lillebror med karleksproblemogon boende pa min soffa. Forsoker fylla hal med rodvin och mentholcigaretter pa uteserveringar med alla de som jag borde traffa oftare. Forsoker att inte vanta vid telefonen. Leka att det inte kanns som att var sang inte ar en o dar jag ar helt strandsatt. Leka leka leka att jag inte kanner mig som en pepparkaksgubbe som nagon brutit itu. For herregud inte kan jag, na inte kan jag, kanna mig som en sadan dar halv manniska utan hans blotta narvaro.

Interneta pa bibblan eller sno en ny dator?

Det ar host i luften har. Om tva dagar aker J och sen dagen efter min mamma. For att det ska kannas lite lite varre sa har jag just fatt reda pa att J maste ta med var dator och att det inte finns nagon mobiltackning i den lilla halan de ska spela in film. Man ba see you later skicka ett brev med posten da.

Estocolmo som ingen pa min spanskalektion hort talas om

Min mamma ar sa sot. Vad hon gillar allra mest har forutom den fina naturen ar att folk ar sa trevliga. Trots att det ar en storstad liksom "inte alls som Stockholm dar folk ar sa sura och stressade". Min mamma ar en lantis som varit i Stockholm typ tva ggr. En gang nar jag gick i sexan och vi var dar pa skolresa och mamma foljde med. En annan gang halsade hon pa i en och en halv dag. Men jag tror att hon ar genuint forvanad.

Men jag vet inte jag, stressade kanske men inte sura val. I Stockholm alltsa. Saknar lite. Eller ratt mycket.

Turistguide pa dagtid

Oj nu blev allting valdigt sova-ata-turista-visa runt-aka till stranden-laga mat-turista lite mera-och sa jobba som vanligt da pa kvallarna. Idag ar sjatte dagen min mamma ar har och jag har inte varit irriterad pa henne en enda sekund an.

Svenskt godis

Det finns inget pa jorn som jag gillar sa mycket som losgodis. Efter att ha gratit en skvatt och kramat min mamma pa flygplatsen sa undrar jag sen mest over losgodiset. Varldens storsta pase har hon med sig. Men det inte ar inte Karamellkungen utan Dromgodis, nagot som jag pa en snall dag endast kan beskriva som en mycket mycket blek kopia av Karamellkungen. Besvikelsen, besvikelsen.

Som tur ar hade hon aven med sig atta kexchoklad, ett gang daim och marabou choklad. En dag eller tva ska det val racka.

Men hur gick detta till?

En sjuk grej som jag och J borjat gora ar att kolla pa hus. Vi har en gratis tomt vid havet till vart forfogande. Bara hus saknas. Och typ 600 000. Till att bygga huset alltsa. Men enligt J ar det the responsible thing to do now when we are planning for a family.. Assa bara hjalp, 13 going on 35!

Film(o)tips

De senaste tolv timmarna har jag sett tva mindre bra filmer. Forst skulle vi ha filmkvall/middag med Bankdirektorn och Fastmannen. Enligt konceptet de lagade middag, vi tog med film. Trott och jobbsliten och i behov av att skratta lite valde jag Happy go lucky for att den sag glad ut pa framsidan. J som ar en filmsnobb skrek av forundran over att jag inte sett Offret och hyrde den. Vi hade omrostning och de andra valde att se Offret. Jisses vilken tortyr... Tre timmar senare var den enda som var glad J som glatt babblade om hur de klippt filmen och yadayadayada. Vi andra var bara stela i kropp och sjal.

Och sen avskydde jag Happy go lucky, vilken jobbig karaktar Sally Hawkins spelar. Och handlingen? Vad var handlingen?

Snart

Oj, vad jag gar i vantans tider nu. Om 67 timmar ar min mamma forhoppningsvis har om allt gar som det ska. J akte och kopte en ny toasits eftersom var ar lite trasig. Och min mamma ar ju inte som drottningen av det forenade kungadomet som reser med sin egen toalettsits. Men en hel och ny fotjanar hon tyckte J.

Vi har planerat massa saker att hitta pa men anda ar jag nervost att det ska bli tjatigt och irriterat efter nagra dagar bara. Men da kan jag kontra med toasitsen, liksom att det fattar du val att jag ar glad att du ar har anda, vi kopte ju en ny toasits bara for din skull.

Det var da

Jag tror att jag var fyra ar nar pappa flyttade till en egen lagenhet igen. Efter att han och mamma gjort slut flyttade han hem till sin mamma och pappa igen. Och nar jag var dar varannan helg sov jag i en liten sang i koket och hangde i farmors forklade for det allra mesta.

Men sen flyttade han till den dar lilla lagenheten massa trappor upp. Och jag fick sova med pappa i hans dubbelsang. Oavsett arstid sa at vi frukost pa balkongen, pannkakor eller drottningomelett, ibland kalaspuffar. En gang borjade brinna i soffan nar pappa somnade med en fimp i handen.

Till middag at vi hamburgare eller kinamat. Vi gick promenader, letade svamp, badade badhus, namngav blommor, hyrde videofilmer och sa tvingade jag pappa att bygga jarnvag med mig. Och varje gang det var sondag kvall sa hade jag ont i mitt lilla hjarta.

Varje dag fragade jag mamma om jag fick ringa till pappa och saga att jag langtade efter honom.

Nar jag blev lite aldre slogs jag pa mitt satt for att fa bo halva tiden hos pappa, halva tiden hos mamma. Men mamma vagrade! For att hon alskade mig sa mycket sa hon tror jag.

B som i bris

Mulet, blasigt och lite smakyligt. Eller ja i jamforelse med den hetta och luftfuktighet som varit. Jag firar med att tvatta mattor, sortera saker i skap, skura golv och sant som jag bara gor nar det vankas mammabesok.

Jag gor min egen oversattning och broderar ut och lagger till av Lisa Ekdahls Vem vet men skiter i vem vet inte du vem vet inte jag bitarna. Det ska J fa i alla hjartans present. Och googlar pannkaks recept. Det ska han med fa: hjartpannkakor. Lojlig hogtid? Jovars och hjartar gor jag ju varje dag. Men inte gor det nan skada att gora sig till lite.

hata vaderblogg

men det enda som intresserar mig just nu ar iskalla duschar.

P som i p-piller

Nej men J har inte akt an, fem veckor till ar han hemma. Jag har bara varit ledsen anda over allt och inget. Men nu har jag tagit tag i mig sjalv och gjort det jag tankt sa lange, slutit med de nya p-pillren. Inte kan det vara en tillfallighet att det svarta molnet svavat over mig sen jag borjade med dem.

Hoppas pa en ny positiv stil lagom tills min mamma landar om exakt en vecka(!).

Hejda, ses snart?

Hej idag har jag gratit femton ganger, stirrat in i vaggen, varit dum mot min pojkvan, sovit pa soffan for att kanna ensamheten ensam osv osv.

Men visst kan vi klara oss utan att hora det fran mig var och varannan dag. Alltsa det har geggiga och gratiga ger inte med sig. Och jag borde nog inte kladda ner allt som hander just nu i bajsbokstaver pa internet.

Sa vi ses nar jag ar mig sjalv igen. Forhoppningsvis snart.

Ja men det borjar lossna pa jobbfronten nu

Faen faen faen. Nar nagon antligen ringer mig efter att jag skickat mitt glansigt upputsade CV till dem da blir jag helt stalld och sen bryts det. Hon hann fraga varfor jag lockades av att jobba som rekryteringskonsult. Eeeehh tankte min hjarna, det vill jag ju inte egentligen, jag vill bara ha ett jobb dar jag far ha flotta klader och sitta vid ett skrivbord for det mesta. Sa jag hann fnissa pa ett hysteriskt satt och saga att hon caught me off guard, sen brots det. Jag ringde upp men da var hon busy. Ja men sakert.

Faen.

Liveblogg

J ar ju bast sa klart. Han fick jobbet fick jag veta exakt just nu! Champagnegladjebubblor!

Nu ska jag ga och forbereda mig mentalt pa att vara utan honom i nio till tio veckor. Funderar pa att borja med nat smartsamt typ att duscha i skallande hett vatten, foljt av att skita i att ata middag i nagra dagar.

Basta pappan

Idag ar ingen vanlig dag, for idag ar det varldens basta pappas 50-arsdag.

Och har sitter jag och langtar efter honom. Och han sitter dar och langtar efter mig(eller ja just nu har han nog precis gatt och lagt sig, for svensk tid fyller han inte ar riktigt an). Vi ar ju pusselbitar av varandra och allt jag fatt av honom. Munnen och nasan och lite av ogonen. Haret ar han med. Och laren(eller ja hans slakt). Formagan att bli besatt och snoa in pa en och samma sak men sen trottna efter ett tag. Det melankoliska. Drommen om nagot annat. Ordkarleken. Sportkarleken.

Jag och du pappa.

Mitt liv med en pensionar

Igar jobbade jag heldag. Nagon gang pa eftermiddagen skickade jag ett sms till J for att hora hur hans dag var, det var meningen att han skulle ga pa utomhuskonsert och dricka ol. Men det kande han tydligen inte for;

I've just been to the library and then went for a walk and fed the birds in the park

Nar jag kom hem hittade jag massa bocker om vinproduktion fran biblioteket. Nu ska jag och min pensionarspojkvan ata brunch med vara ungdomliga kompisar som gar ut och festar till det pa lordagskvallar. Sen ska vi gora en pensionarsutflykt till botaniska tradgarden.

Boktips

Forsoker beta av lite gamla "klassiker" for tillfallet. Har egentligen alltid haft lite motvilja mot bocker skrivna fore min tid sa att saga men borjar inse att jag nog haft fel saklart. Sa tills min mamma anlander om tre veckor med en vaska fylld av svenska pocketbocker borde jag hinna med nagra stycken. Bra bocker fran 1800- och tidigt 1900-tal? Allt forutom Jane Austen tips mottages med tacksamhet.