Fin morgon har blivit blasigt och faen att jag aldrig lar mig att det ar alla vader under en dag har. Satter mig i vindskydd och vantar pa taget. Hon ar jobbkladd pa ett stramt satt, gammeldags strang larinnaaktig, men inte alls pa ett sexigt vis. Lite vissen. Fast egentligen har hon supermodellooks. Fast man maste kolla jattenoga for att se det. Han ar sot. CHILE artikulerar han langsamt for henne. Han kan verkligen inte prata engelska. WORK? sager hon. Efter fem minuter ar svaret holiday. Jag vill hoppa in och tolka lite men man kan ju inte visa att man supertjuvlyssnar. Och de ler liksom langsamt och hanfort mot varandra.
Taget kommer.
Efter tva stationer gar han av. Men forst haller han en telefonlur mot sitt ora. Hon skriver ner sitt nummer. Snabbt. De vinkar lite avigt som barn till varandra. Hon saligler hela vagen till stan. I fyrtio minuter.
Jag undrar jakligt mycket om de kommer att ses. Men mest undrar jag hur de ska lyckas prata pa telefon med varandra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar