lördag 28 augusti 2010

Det ar inte bara Jenny som gifter sig i dag, utan aven en av mina allra allra finaste vanner. Och det kanns ju sa dar. Att inte kunna vara dar och dela det med dem. Och lite skammen att jag inte kunde fa ihop det, att vi inte hade rad att vara dar. Och da kommer ju tanken pa allt sant har jag kommer att missa i framtiden. Fodelsedagar, nyfodda bebisar, brollop. Usch och fy for att vilja vara bade har och dar.

2 kommentarer:

anydaynow sa...

Exakt!

Haren sa...

Jag har bott borta från Sverige i sex år och det känns som att det bara blir värre. Men det kanske är det fysiska avståndet. När jag bodde i UK så var så enkelt och billigt att åka till Sverige om jag ville och då åkte jag nästan alltid. Härifrån blir det så mycket längre, dyrare, krångligare. Och på samma vis blir det så många som aldrig kommer ha råd eller tycka att de är värt de pengarna att komma hela vägen hit. Usch, nostalgisk konstant hemlängtarperiod.