An education

I går var vi och såg An education som jag inte tror nått gamla Svedala än. Men när den gör det tycker jag gott att ni kan se den. Den var inte så femplus bra som jag önskat och hoppats, mer tre plusplus. Men den kvinnliga huvudrollsinnehavaren var en stjärna och om ditt hjärta klappar lite extra för brittiskhet som mitt, så ja!

Längtar

Lördagsmorgon och solen skiner. Jaha dags att gå till jobbet då.

Men bara två dagar till och sen är jag ledig i fyra dagar och vi ska till den där fina stugan vi hyrt och bara vara vi. Och om inte solen skiner då, jäklar alltså. Eller förresten så spelar det ingen roll, bara vi får vara vi.

Gröt i hjärnan

Det där med babybrain har jag alltid trott varit en myt. Men jag börjar ångra mig. Kan inte koncentrera mig på något i mer än cirka fem minuter. Ställer saker på fel ställe. Glömmer bort saker. Gör konstiga misstag på jobbet. Och lånar böcker ur kategorin chicklit på biblioteket.

Kaffe

Note to self: Alltså det här nya ekonomiska sinnet är bra på alla sätt och vis. Men ta och släng den där familjeförpackningen med vietnamesiskt kaffe som du fick gratis och köp riktigt starkt gott kaffe som inte innehåller socker. Din morgon blir bättre då.

Man känner sig mycket vuxen och tråkig när man nästan får ett minipsykbryt över att ens pojkvän spenderar en stor summa pengar på dataspel när det finns så mycket annat man anser att man behöver just nu.

Ja och en stor gnutta kontrollerande då.

En elefant balanserade

Jag har börjat gå på gravidyoga de senaste veckorna. Det är säkert nyttigt på alla sätt och vis men det allra bästa är att vara i ett rum där alla andra ser minst lika mycket ut som elefanter som mig. Och jag förstår att jag i själva verket har en riktigt liten mage i jämförelse. Jaja, två och en halv månad kvar att växa på så vi ska inte ropa hej riktigt än, nej nej.

Bristtvist

Jag har total järnbrist enligt de blodprov jag tog förra veckan ringde min barnmorska och berättade idag. Undrar om det är anledning nog att ringa in sjuk till jobbet imorgon. Eller kanske att sluta redan nu. Två och en halv månad hemma med böcker och frid.

Jag säger upp mig, jag har järnbrist!

Ja, okej kanske inte.

30årskalas

Bankdirektörn fyllde 30 i helgen. Han bjöd på ett hejdundrans party kan vi nog lugnt säga. Jag som inte får dricka för den där kontrollerande bebisen som bor i min mage kände mig bakfull dagen efter, så festligt var det. Festen tog dock slut när Bankdirektörn i ett vildsint dansmove ramlade över ett bord, slog i huvudet och fick ett gäng trasiga tallrikar i ansiktet. Resultat blev hjärnskakning och ett blödande jack i ögonbrynet och en tillkallad ambulans.

Jag måste snart börja planera min 30årsfest för att toppa denna känner jag. J har dock kommit med det utmärkta förslaget om en resa som börjar på hans trettioårsdag och slutar på min tre månader senare. *googlar billigaste länderna på jorn*

Sa uppfor och nerfor just nu. Ena dagen lyckligast pa jorden, finaste livet. Nasta grata over allt allt allt allt. Panik over att vi inte hittat nytt och storre boende an, att vi inte haft en soffa sen i maj, allt vi maste kopa och fixa innan bebis kommer, kommer vara pengar att racka, skriva langa att gora listor.

Hormoner va. Maste vara hormoner.

Jisses min mormor vann mer an sex miljoner och kan nu titulera sig mangmiljonar. Flott sa. Men oj vad konstiga folk ar vad det galler pengar och andras pengar.

Jag har alltid tyckt att det har med arv och sant tar fram det varsta i manniskor. Girigheten och mycket vill ha mer, eller i alla fall mer an den dar odugligen som var din gamla mammas nya mans son. Jag vill mycket hellre att mina foraldrar ska branna varenda krona de har och salja varenda tillgang och ha en helt kicking alderdom, an vad jag vill att de ska ge mig ett arv. Deras pengar ar deras pengar och absolut inte mina. Mina farforaldrar alskar att prata om vem som ska arva vad och fraga vad jag vill arva och sa. Vilket alltid gor mig asobekvam. Antagligen mest for att jag inte vill att de ska do. Nagonsin. Men mest stor jag mig pa att jag vet att de haller i sina pengar sa att det ska finnas ett arv.

Men skit i arv nu. Folk ar skitkonstiga nar det galler vunna pengar ocksa. Precis varenda en av de fa personer jag berattat den anda mycket roliga och trevliga nyheten att min mormor blivit rik pa aldre dagar har sagt nat i stil med "men shit nu maste hon ju ge dig massa pengar". Eh na! Hon har vunnit pengar, inte nagon av hennes barn eller barnbarn. Oj herregud jag vill nog till och med pasta att jag innerligt hoppas att min mormor inte ger bort en enda krona till nagon i slakten, da hon aldrig nagonsin varit kand for att vara klassiskt rattvis. Om hon har lust att kopa nat skitdyrt i fodelsedagspresent till ett barnbarn gor hon det for att sedan ge ett annat barnbarn ett harspanne typ. Kan ni ens tanka er de sura minerna om nagon fick en miljon och nagon annan en femtiolapp.

Miljonarmormor

Min mormor har blivit miljonar. Det ar ju sant som inte hander. Inte pa riktigt. Om jag forstod min upphetsade mor ratt sa far hon forst imorgon veta exakt hur mycket pengar hon vunnit.

Minst en miljon kanske mycket mer. Strunt samma, en miljon ar ju inte kattskit precis. Hoppas att hon gor massa roliga saker for pengarna. Typ en jattelang semester i Nya Zeeland.

Svamlarramlar

Galet less just nu. Orkar knappt jobba. Magen har poppat ut och blivit stor som bara den och jag fattar inte hur den ska kunna vaxa i nastan tre manader till. Hungrig men matt och liksom sprangfardig och pa gransen till tarar for det mesta. Forsoker boka en semester till slutet av manaden da det kommer att vara Js enda ledig vecka pa langt mer an ett ar. Vi hade planer pa Samoa fran borjan men nu har det tsunamiforstorts och allt blir ledsamt. Och helt plotsligt vill jag inte aka nagonstans utomlandsistan for tank om bebisen far spel och vill komma ut. Bokar en stuga fyrtiofem minuter bort med farja. Drommer mardrommar om att J far cancer och dor, eller snortar kokain och ligger runt utan hansyn till hur jag skulle kunna kanna infor detta, varje natt, vaknar raddsvettig vid fem. Traffar en sextonarig nybliven mamma och blir lite gratmild over vad vet jag inte. Far reda pa att Js tvillingbrors babymama har fatt cancer alldeles i verkligheten och inte i nan ondsint drom och tappar fotfastet en stund.

Langa bollar pa Bengt

Jag ar nervos som bara den infor Sverige-Danmark matchen. Blir det inget VM for Sverige sa blir nasta sommar hur fattig som helst kanner jag. Men da ar det ju tur att mitt adopterade hemland har varsta chansen att ga till VM. Efter att ha vunnit sin grupp mot de otroligt spelskickliga och vassa motstandarna Vanuatu, New Caledonia och Fiji, sa stalls de mot Bahrain i tva direkt avgorande matcher. Vinnaren ar i VM. Kan vi flytta Sverige till Oceaniens kvalgrupp sa ar jag ratt saker pa att vi alltid kan fa vara med i VM och leka.

Trakigt bara att Bahrain ar favoriter att vinna mot NZ.

Update frosseri

Frukost blev pannkaka med rabarber och gradde pa franskt stalle uppfor en backe och nedfor en dal. Lunch just nu ar hemmagjord pizza hemma hos Bankdirektorn.

Frossa

Nar jag for forsta gangen pa ett ar ar ledig en lordag och sondag da regnar det givetvis hela helgen. Och J jobbar naturligtvis hela helgen, fast han inte skulle ha gjort det. Jag roar mig med att ata frukost, lunch och middag pa diverse olika stallen uppfor gatan dar jag bor.

Big Love

Har blivit lite latt besatt av Big Love. Forsta gangen jag hetskollar en teveserie pa det har moderna kopa boxen(okej inte sa modernt) eller annu modernare ladda ner/streama sattet. Jag=inte sa modern alls.

Det basta ar ju att det finns sakert femton bra serier som jag aldrig sett eftersom jag inte kollar pa teve (eller ja okej forutom Home and Away 17.30 efter jobbet, lite guilty pleasures maste vi alla ha).

Nu ska jag hetsata tva tre avsnitt Big Love medan min kelle och resten av NZ stannar for nagon jakla boxningsmatch.

116

Ett inlagg mer an forra aret och tre manader kvar att plita ner dem pa. 54 upp till aret innan det. Lat det bli mitt mal.

Update: Mycket dalig pa huvudrakning. 64 ska det vara.

Bestammeri

Jag och J har namnbrak. Eller ja svart att komma overens i alla fall. Helt enkelt tycker vi bada att just vi har ratt att bestamma namnet pa den blivande avkomman. Jag med den enkla matematiken att om jag maste vara med barn OCH foda fram ungen sa ar det minsta jag kan fa som beloning ratten att bestamma namnet. Men J tycker tvartom att eftersom det ar han som ar barnets far sa ar det hans beloning, ratten att bestamma namnet. Vi bade erbjuder storstilat den andra ratten till nasta barns namngivning.

Men i slutandan sa kanns det som att vi maste komma overens. Jag bjuder er en lista med forslag fran bada forhandlingsparter i blandad form utan att avsloja vad jag hejjar pa och vad J hejjar pa och sa far ni saga vad som ar fint. OK?

Astrid, Ingrid, Nicco, Hannah, Hilda, Chloe.

ps. Det har paminner vagt om nar jag foddes och min far berattade for alla att jag hette Josefina och min mor att jag hette Malin. Det funkade ju inte sa till slut fick jag heta Harennamnet som en kompromiss.

Skulder

Hurrar lite for att CSN moderniserat sig lite och att det gar att betala sina studielan med visakort och jag slipper mecket och kostnaden med att skicka pengar till mitt svenska bankkonto. For att gora detta var jag dock tvungen att ha en personlig kod. Den har jag undvikit att komma ihag, sa att jag sluppit kolla hur mycket pengar jag ar skyldig CSN. Men nu fick jag en haromdagen.

Alltsa jag ar skyldig valdigt manga kronor. Manga manga manga.

Men det var det vart! Oavsett min pruttiga jobbsituation just nu sa kan ingen ta min utbildning ifran mig serru. Och kul var det med.

Pyttesmatt

Idag har vi halsat pa senaste tillskottet till Js familj, hans systerdotter som foddes igar. Jsystern akte till sjukhuset vid tolv, vid tvatiden ploppade Sommar ut. Vid femtiden var Jsystern hemma och skalade potatis till middagen.

Har jag overdramatiserat det har med att foda barn?

ps. Nyfodda bebisar ar pyttesma och efter tio minuters hallande var jag genomsvett av stress och tyckte att hon andades lite konstigt. Det stavas ansvar tror jag.

Mitt 00-tal

Hittade den har listan bade har och dar.

Antal stadigvarande pojkvänner: 2
Antal äktenskap: 0
Antal barn satta till världen: 0, kanske kanske hinner 1 styck barn ut innan aret ar till anda
Antal bostäder: 13 eller 14?
Antal högskoleexamina: 1
Antal kalas-fyllor: nagra for manga
Antal färdigskrivna romaner: 0
Antal utslitna par Converse AllStar: 1 1/2
Antal halsfluss: 0
Antal klamydiatester: 0, herregud det ar sa himla 90-tal med klamydiatester juh, da gjorde jag jattemanga.
Antal tatueringar: 1
Antal försök att gå i terapi: 2
Antal receptbelagda läkemedel mot depression och ångest: 0
Antal provade p-pillersorter: 2
Antal mobiltelefoner: 3 eller kanske 4

Var fika varade i tre timmar och fyrtiotva minuter. Jag tror att det betyder att vi fortfarande gillar varandra.

Vanleken

Imorgon ska jag traffa en kompis fran mitt forsta ar i Skottland. Det ar ungefar hundra ar sedan kanns det som nu. Nae men sex ar sedan ar det nog sedan vi sags senast. Tank om vi inte gillar varandra alls langre. Hon ska bo har nu och ska ha en bebis strax efter mig: alltsa har jag bestamt att det vore valdigt lagligt om vi fortfarande gillar varandra. Sa att jag har nagon att mammahanga med som jag redan gillar liksom. Sa vi hoppas pa det. For det borjar bli trottsamt det har med att sitta hemma och langta efter bastistarna. Kanske bara maste sluta mata folk mot bastismattstocken. Alltsa de fa vanner jag har har gillar jag massor men de allra flesta manniskor jag moter har jag liksom ingen lust att omvandla fran bekanta till vanner.

Dagens hojdpunkter:

Solbranda axlar

En check pa 320 dollar som var helt ovantad

Apple-jordgubbs-rabarberpaj

Det later kanske lite men det var det inte alls.

Ikvall nar jag kom hem fran jobbet sa viftade J med min harborste och sag sur ut.

Vet du vart jag hittade den har?

Eeehh naaee

Pa koksbordet! Du vet att det ar tapu

Eeeeh forlat, glomde.

Jag ar inte direkt bra pa att komma ihag sadana har saker. Alltsa pa slaktkalas och sant tanker jag mig for. Men hemma ar jag hemma sa att saga.

Men jag forsoker ju. Karln ska ju fa ta med sig min moderkaka fran sjukhuset och begrava den pa nan speciell plats. For det allra mesta marks det ju inte alls att vi ar uppvuxna med helt olika tankemonster. Men ibland sa.

(Maori har nagon slags hangup pa har dar det finns massa regler om nar man kan klippa sig, vart harborstar, huvudbonader osv kan forvaras. Manga barn har superlangt har eftersom vissa tror att far/morforaldrarna kan do/bli sjuka om man klippar haret pa barnbarnen.)

Jag ska bara

Ah vad jag maste ta tag i min egen situation. Visst nu ska jag bara jobba nagra manader till innan jag ska vara foraldraledig. Men att jag latit det ga sa har langt. I mer an ett jakla ar har jag intalat mig sjalv att jag snart kommer att fa ett annat jobb. Men hur hart har jag verkligen forsokt om jag ska prata allvar med mig sjalv? Och sa sitter jag har pa en fredagsmorgon med onda fotter och lite angesttarar i ogonen for att jag maste ga dit idag igen.

Min ineffektiva sida ar nog det jag skams mest over vad det galler mig sjalv alla kategorier. Till och med mer an att jag hade pa mig en langkjol igar.

Har jobbat och sedan fodelsedagsfirat J hela kvallen lang. Avrundar dagen med att snabbt kolla upp vad Hollywoodfrun Anna Anka egentligen skrivit pa Newsmill. H-E-R-R-E-G-U-D. Kvinnan ar galen, komplett galen, det ar allt jag orkar bemoda mig att saga.

Besattheten

Okej jag inser! Jag kommer att bli lika besatt och fixerad vid mitt barn som alla andra jobbiga forstagangsforaldrar som tjatar hal i huvudet pa alla stackars medmanniskor om deras fantastiska barn. Assa jag kommer det. Av nagon outgrundlig anledning sa verkar det som att det knappt gar att tanka pa nagot annat an den dar lilla manniskan innuti. Och jag fattar att det ar ett mirakel for alla och tillater mig att tycka att det ar ett mirakel for oss ocksa.

Men matte aldrig dagen komma da jag har mitt barn som profilbild pa facebook och statusuppdateringar om hur mycket jag alskar mitt barn. Da kommer jag arligt talat vilja krakas lite pa mig sjalv.

Och jag tanker inte nedlata mig sjalv till att vara med i en sandaringa mamma/foraldrargrupp whatevva. For det vill jag inte, blir redan nervos av andra manniskor som ska ge mig sina basta tips om allt fran att bita barnets naglar istallet for att anvanda nagelklippare till vad man ska lagga i frysen for att bli av med baciller.

Idag var det solsken pa nyckelben och halvaansiktetsolglasogon. Barnmorska som klamde pa mage och jag som gatt upp fem kilo hittills efter 24 veckor (ar det mycket? ar det normalt?, ALLT ar normalt enligt min barnmorska). Flat white och kanelbulleimitation med dagens tidning. Fyra olika gallerier med van med manga ord. Irrande pa lummig och igenvaxt kyrkogard. Biblioteket och fem nya stracklasabocker. Ata gardagssallad. Kolla Big love. Laga nya sallad. Prata med mamma. Ata sallad. J som kommer hem innan sju.

Idag ar en jakla fin dag. Den pratar om sommaren och kliar mig pa ryggen.

Skrattar nervost for mig sjalv

J har fatt jobb pa en ny film efter att det nuvarande jobbet tar slut i slutet av nasta manad. Och det ar ju tur for jag var lite nervos over att behova bo under en bro och ata bark med en bebis pa g. Igar var vi ute pa cocktailbar med Js nya chef, han forklarade att det vore bra om jag kunde klamma ut bebisen lite tidigt, mellan jul och nyar nar de anda kommer att ha ledigt. Men annars sa skulle han forsoka fixa sa att J kunde fa nagra dagars ledigt kring bebis ankomst. Oj oj sa snallt.

Ser framfor mig hur jag far varkar och J skjutsar mig till hippiestallet dar jag ska foda for att sedan lamnar mig dar for att bara aka in till jobbet for att programmera nagra saker pa datorn. Och ladda upp nagra filer och kanske skicka nagra viktiga mail. Men sen kommer han nog.

Det ar sa konstigt att det gar att kanna sa mycket karlek for nagon som inte riktigt riktigt finns an aven om hon finns med mig hela tiden. Och det har nog tagit tills nu tror jag att kanna sa. Saklart sa kommer nojjorna och oron med det. Drommer mardrommar om att bebis dor i magen, annan mardrom om att 19 liter blod sprutar ur mig, en annan om att bebisen fods och efter hemkomst sa borjar hon bloda ur ogonen och dor for att jag lat henne bli kall.

*Man ba gott en livstid av oro framfor sig*

Det ar sma saker som gort

Idag hade min mormor skickat en friend request till mig pa Facebook. Det ar det intressantaste som hant mig pa veckor. Mitt andra fina ogonblick var nar Amanda gav mig en pase bilar och en pase med fiskar.

Min kille jobbar extremt mycket just nu. Sju dagar i veckan varje vecka, minst tolv oftast femton sexton timmar. Vad blir det? Attio till nittio timmar varje vecka kanske, som tva jobb ungefar. Foljden ar ju saklart att han somnar sa fort han lagger sig, inte hinner/orkar gora nagot hemma och absolut inte har tid for oss. Sa jag fyller i hans punkter, diskar femtiofem ganger pa raken, tvattar och lagar mat. Och glommer nastan bort att han bor har med.

Jag forsoker att vara forstaende, tanka att han ar precis i borjan av en karriar och maste framfottervisa dagarna i anda. Att det kommer att leda till nat gott i slutandan. Fler och mer valbetalda jobb i framtiden. Men jag forsoker forklara att det inte gar bra att lamna mig ensam femton sexton timmar om dagen nar varan dotter landat, for da kanske jag blir galen, pa riktigt galen.

Nar jag luftar bitterkanslor ar han saklart bast och forstar och sager ratt. Problemet ar nog snarare att jag inte riktigt forstar sjalv vad det ar jag kanner. Kanske att jag onskar att det var jag som jobbade attio till nittio timmar i veckan och majbrasebrann for mitt jobb.

Ett ar

Vi korde Bombay-Thames-Coromandel town-Whitianga-Whangamata-Mt Maunganui-Rotarua-Hamilton-Pokeno-Karekare-Piha-hemma pa tre dagar. Och precis som jag hoppats pa sa alskar jag att vara hemma igen. Idag firar vi ett ar, Nya Zeeland och jag. Det ska jag fira med en muffins eller sa.

Fucking javla vinterdepp

Sista tiden har jag haft lite ar det har allt tankar. Ni vet nar allt ar lite smatrist. Och tiden med pojkvannen ar begransad till godmorgonpuss pa sovande panna och godnattsnark innan vi ens hunnit prata ikapp oss om vad som hant under dagen. Och sen pallade jag inte kolla min jobbmail pa tre dagar (det var helg ok, helg) och sumpade ett jobb som jag verkligen ville skriva.

Men nu tar jag var bil, en van, tre kassar med mat och nagra ombyten klader och kor ut ur stan. Lite pa mafa. Hamna vart vi hamna vill. Vi kan spela musik och latsas att vi korsar nagonannanstans och att solen skiner fast det blaser. Kanske kan jag roka chokladcigaretter och kopa stora solglasogon pa beninsmackar. Och sa kan jag komma hem igen och kanna att ja detta ar allt, allt pa ett positivt och stort satt.

Breaking news

Jo men det blir en Astrid dara.

Tihihi

Jag dor av rolighet!

Forra veckan

Allt detta hade jag forra veckan. Nu ar allt godis slut och alla bocker utlasta. Det ar lite sorgligt.

Louie eller Astrid?

Nasta vecka ar det halvtid i graviditeten och dags for andra ultraljudet. Da kan vi fa reda pa om det ar en tjej eller kille. Vill vi veta? Spelar det nan roll att veta nu eller om tjugo veckor till?

Jag har inga planer pa att gora nagot annorlunda hur som, alltsa i avdelningen dar folk kommer med irriterande kommentarer om att det ar ju bra att veta for da kan man mala barnrum i ratt farg och kopa rosa alternativt blaa klader. Eeehh kommer vi inte att gora anda.

Kan inte riktigt bestamma mig. Men samtidigt ar jag sa nyfiken av naturen att jag inte kommer att kunna lata bli.

Tranbarsjuiceparty

Igar festade jag med Jemaine Clement. Eller ja jag drack tranbarsjuice. Men vi satt vid samma bord med samma kompisar. Jag presenterade mig sjalv och typ pratade om mig sjalv. Uppfattade inte riktigt hans namn och orkade inte fraga igen. Tyckte att jag mycket vagt kande igen honom. Nar vi gick hem fragade J ah men vad tyckte du om Jemaine da? .

Ah vad jag blev starstruck i efterhand(alskar alskar Flight of the Conchordes!) och kande mig dum i huvudet. Kanske inte helt otippat att han har en annan frisyr och inga glasogon i verkligheten men jag sag verkligen inte att det var han.

Jag tror inte att Jemaine vill bli bastis med mig.

Svin

Js faster ar svininfluensasjuk. Pa nagot sjukt satt tycker jag att det ar lite spannande och laskigt. Fast jag rent intelligensmassigt vet att vanlig influensa ar minst lika farligt sa ar jag pa en helt annan niva skitradd for svininfluensan. Typ tror att vi alla ska do och sa. Jajaman jag tror pa allt som star i tidningen serru.

Det dar med att jag ska kanns mig kvinnlig och snygg, ha sant dar preggoglow. Nar ska det komma egentligen? Fysiska forandringar som skett hittills nar vi strax ar halvvags genom detta ar att mitt forut ganska minimala aderbrack har utvecklats till ett vagnat over hela benet. Typ *tights forevva and evva*. Jag har bara gatt upp ett halvt kilo i vikt men kanner mig skitfet. En kompis som varit i Sverige i fem veckor kommenterade min nya look med att jag inte ser nat gravid ut utan bara olmageflaskig. Och sa ar jag forstoppad med, hela tin.

Min psykiska halsa ar val inte sa stabil precis men det ar val inte sa annorlunda an vanligt. Men allt gnall till trots sa ska det har faktiskt bli hur kul som helst. Sa klart! Herregud att ma illa, kanna sig ful, vara sur och trott ar sa litet i sammanhanget. Men vissa dagar ser jag bara inte det. Men idag ar jag tacksam och glad. Olmageflaskig eller ej.

lordag

Coola saker jag gor pa lordagar nar jag inte kan dricka vin:

# Brakar med J det forsta jag gor for att han inte har diskat pa hela veckan och vi inte har nagra rena tallrikar. Sen klagar han pa att jag hardkokat hans loskokade agg for mycket. Da tycker jag att han ar dum i huvudet och gar till jobbet utan att saga hejda.

# Jobbar fem timmar och har nastan inget att gora.

# Kommer hem och stadar bort en mogelhard bakom sangen som gjort mig sjuk i en halv evighet utan att jag visste om den.

# Dricker applecider.

# Lagar potatisgratang och gor sallad.

# Ater apamycket middag.

# Avslutar med glass med varma hallon.

# Kollar pa dvds till jag somnar.

Haftig dag i ett haftigt liv. Ar sa galet uttrakad och samtidigt sa trott. Valdigt dalig kombo.

trokigt

Allt jag gor ar att spara pengar. Till alla de dar sakerna som ska kopas till bebis, till att ha rad att vara mammaledig eftersom jag inte har ratt till en enda dollar har, till en flygbiljett tur och retur till Sverige nasta var. Summan av kardemumman ar att mitt sparkonto sakta vaxer till sig men att mitt liv just nu ar for jakla trist.

Sa att ni vet liksom.

Fining

Min fina fina P landade har i morse. Den forsta av mina vanner som tyckt att det ar helt okej att betala 14 000 kronor for att byta europeisk sommar mot nya zeelandsk vinter och lite hang med mig. Jag ar satans tacksam. Vi gjorde en snabb turne genom ett for dagen soligt och samarbetsvilligt Auckland. Nu ligger han och sover. Ah, sa glad jag ar att han ar har.

Jag bjur pa forsta antydan av da babybump om du vrir huvudet 90 grader

Fina skorna

Italien

Ar glad att det var lite varmt och skont idag. For jag har fatt nog av att kanna mig som att jag ar fast i en gra svensk novembermanad. Speciellt nar ett vykort landar i brevladan fran Italien. En av de basta bilar runt dar. Och hyr bland annat samma vita hus uppe pa berget med utsikt over havet omgivet av en citrontradsdjungel som vi hyrde i april for manga ar sedan. Och da var det den vackraste platsen pa jorden. Huset luktade arligt talat mogel och var ratt skabbigt. Men som om det spelade roll nar vi kunde dricka vin och kika ut over havet och bergen och vara ifred. Det var verkligen den ultimata picture perfect semestern. Garna tillbaka dit imorgon om det gick.

lyckliga mig

I dag hade J kopt varldens finaste roda sneakers med blommor pa till mig. Bara sadar. For att jag inte haft rad att kopa nagot i kladvag till mig sjalv sen i februari. For att jag var vard sa han.

Tur har jag, tur tur tur.

Godishelg

Tack vare nyazeelandbloggen, som ar tillbaka i stan, har jag mumsat, eller ja hetsatit kanske, kexchoklad och karamellkungen hela helgen. Fasiken vad gott. Men jag hade nastan glomt hur illa jag kan ma nar jag atit mig till gravt sockerkoma.

Men nu ar det slut pa det roliga. Om en vecka kommer min fina van P pa besok fran Spanien. Av honom kan jag inte fa svenskt godis. Funderar pa att be honom kopa med sig nan trasa fran HM, det jag saknar nast mest med Europa. Nan som kan rekommendera nat fint?

oj

Det rader kollektiv bloggsemester i Sverige verkar det som. Och det kan ni val vara varda, att fa ha det somrigt och fint, och battre saker an nasta blogginlagg pa hjarnan. Medan jag surar over vinter.

Well fran det ena till det andra sa slog det ner lite som en bomb igar. Ja det dar med bebisen, alltsa jag har ju rent formellt kant till bebisen i cirkus tva och halv manad, men mitt psyke har inte riktigt hangt med. Jag var ute pa en starkandeforkroppochsjalpromenad nar jag kom pa att det vaxer en bebis inuti och nar den behagar fodas sa ar det det sa att saga. For livet. I panik ringde jag den blivande fadern och grinade och stallde onyanserade fragor som ar vi verkligen redo for detta? tank om vi tycker att det ar skittrakigt att ha barn? tank om barnet tycker att jag ar en jakla psykopatmorsa? tank om vi kommer att vara fattiga de narmsta tjugo aren? tank om somnbrist kommer att gora mig galen? tank om ungen vaxer upp och blir gangmedlem och/eller borjar knarka?

Den blivande barnafadern sa att jag var en psykopat och att vi kanske kunde tala vidare om detta senare. Idag kanner jag fortfarande panik men ar ratt overtygad om att oavsett allt det andra sa kommer jag nog att gilla ungen ratt sa jakla mycket.

karamellkungen min basta van

Jag drommer om svenskt losgodis. Den nya zeelandska motsvarigheten till losgodis ar den absolut blekaste kopia som tankas kan. Tur da att jag har tva leveranser pa gang genom tva av jordens finaste svenskkiwis.

skal, prost, cheers

Forfest hemma hos oss ikvall. Nio personer exclusive mig shottade i sig fyra flaskor vodka och tomde ett flak med ol. Jag ville mest ga in i sovrummet och vila. Men J papekade att det var oartigt. Men alltsa ekjuuuse moi men jag har aldrig varit nykter med fulla manniskor och det ar sa himla svart. Allt i fran folk som jag knappt kanner som vill kramas pa fyllan, till andra som vill prata ut och sen hur pinsamt det blev nar Js chef aka den oscarsnominerade regissoren kom och alla blev liksom starstruck och jattekonstiga. Jag sprang rundor och plockade flaskor och stallde fram mat och torkade upp spill. Alltsa lofte: nasta gang ska jag inte vara trakig eller upplockerska. Och jag ska ga med ut. Eftersom jag typ ska vara nykter i nat ar till med ammning och sant sa kanske jag lika val kan lara mig att det gar att ha kul. Bli en levande slogan for nan slags hogstadieforelasningsturne typ. Men nu sitter jag mest och oroar mig over om J kommer hem i natt eller inte.

3

Tre ar! Sa snabbt har tiden gatt sedan jag traffade J aka varldens basta kille i ett kok i Tallinn. Det firar vi i dagarna tva. Med snurrande restauranger i torn och flotta presenter.

A smack 4 ur language

Jag tror inte att jag ar en sa kallad sprakpolis. Det ar nog till och med sa att jag tycker att det ar kul att gora fel sa att saga. For spraket andras ju hela tiden och ska vara roligt och lekas med. Nu ar det dock inte utan att jag kanner mig gammal och ar lite orolig for den sa kallade yngre generationen och deras sprak.

En kompis till mig som jobbar som rekryterare har pa Nya Zeeland har berattat att det ar vanligt att de far in CVs i stil med; I thnk i cn b gr8 4 ur company. Jag ba va?

Nar jag var sjuk har om veckan och kollade pa barnprogram(det ar det enda som finns pa tv mellan tre och fem okej?) sag jag till mitt ackel sma meddelande poppa upp till barnen. Skrivna pa sms-sprak! Vad da som att det ar det enda dagens ungar fattar? Eller bra att lara dem fel fran borjan?

Om nagra manader ar det dags for en folkomrostning i den fullstandigt idiotiska fragan "should a smack as part of good parental correction be a criminal offence in New Zealand?". For nagot ar sedan blev det namligen forbjudit att sla sina ungar har, typ trettio ar for sent eller sa. Men det tycker ju inte folk alls ar bra, for hur ska man mojligtvis kunna uppfostra sina barn utan att sla dem tycks de undra? Darfor har det samlats in massa namnunderskrifter for att gora det okej att sla sina barn i tillrattevisningssyfte. Jag funderar nu pa att ta inititiv till en folkomrostning i fragan "borde det inte var absolut forbjudet att anvanda sms-sprak i barnprogram?" Och mojligtvis aven "borde inte folk som tycker att det ar okej att sla barn kastreras?"

sondag

Jag har inlagg pa lut om sjalvmord, sms-sprak och mina grannars sexliv. Men idag ar det sondag och da laser jag tidning i sangen, lyssnar pa veckans Sommar och vantar pa frukost pa bricka.

Efter att ha varit sjuk i tva dagar unnade jag mig att stanna hemma en tredje dag for att kunna ha en kvalitetsdag hemma. Typ orka lasa bok eller kolla pa tv, inte bara sova och febersvettas. Har lyssnat Sommar. Och sa gjorde vi en utflykt och kollade pa var bebis pa ultraljud. Jag skrattade hysteriskt i trettio minuter. Alltsa det var helt galet att det ar en liten manniska dar inne som lag och sprattlade oavbrutet och sag ut som en skoldpadda. Med tva fotter, tva hander, en hjarna och ett hjarta. Urinblasa och revben hade han/hon ocksa. Och alla sager val det men alltsa han/hon sag sa ovanligt skitsot ut.

motsatsen till midsommar

Igar var det midsommar i Sverige. Imorgon ar det arets kortaste dag har. Da marker jag att jag bor uppaner. Men svensk som jag ar sa ar det ju bara att klamma i med ett positivt

men nu vander det ju at ratt hall i alla fall!

eller ja fast forst ska det val regna och skit i typ fyra mander till.

jag dansar aldrig nykter

Efter att mitt illamaende gett med sig for det mesta de senaste veckorna har jag blivit lite sugen pa att ta en ol och ga ut och dansa och sant. Men det gar jag saklart inte, tar en ol. Alltsa ga ut kan jag ju gora nykter men jag vet inte, jag gor nog inte det heller. Darfor var det liksom en skon paminnelse om hur trasigt och jobbigt det dar festlivet kan vara nar jag pratade med tva av mina typ fem kompisar har i formiddags. En hade blivit bestulen pa sin handvaska pa en klubb, med alla nycklar, planbok, massa kontanter, mobil och ny kamera kvallen innan. Den andra hade blivit hemkord av polisen.

Min fredagskvall med jobb foljt av chokladglass framfor datorn kandes helt plotsligt ratt lyckad. Och defenitivt mindre angestframkallande.

hade det?

Jisses jag har gatt fran att jobba cirka tjugofem timmar i veckan till femtio, bara sadar. Cramps my style. Alla mina fikor och dagbio och secondhandrundor, borta. Istallet ga upp, duscha, ata, ga till jobbet, jobba hela dagen, komma hem vid elva pa kvallen, sova.

For hundra ar sedan nar jag bodde i Skottland hade jag tva jobb och jobbade i snitt mellan sextio och sjuttio timmar i veckan. Da hann jag anda traffa mina vanner, min pojkvan, ga ut fyrafem ganger i veckan och kora en maskin tvatt emellanat. Hade dygnet fler timmar 2003?

Jag har inte syfilis, HIV eller hepatit B. Det har jag fatt pa prant fran doktorn. Och da ska jag val fa stanna i Nya Zeeland hoppas jag. Fast alltsa jag blev ganska lattad. Sist gang jag HIVtestade mig var for tio ar sedan. Sa oansvarigt skaller jag pa mig sjalv och tanker puhuu och pa nagra killar som jag verkligen fortrangt.

Borjade dagen med att betala 1500 kronor for att bli vagd och matt och fa mitt blod taget, allt for att jag ska fa ett nytt visum. Efterat at jag lunch med tva personer som inte kanner mig pa riktigt. Sedan gick jag pa bio med en annan. Hon kanner heller inte mig, inte alls. Sedan promenerade jag hem langs den dar asfaltbetongavgasvagen, over motorvagar. Och jag har haft just den asfalten under fotterna manga ganger. Men inte tillrackligt verkar det som. Sa vilse kande jag mig. Att ingenting i mig kunde forsta hur jag hamnade har rent fysiskt. Det finns ingen historia och inget som binder ner mig och fast mig. Jag kunde nastan inte hitta hem. Som om jag vaknat i en helt frammande stad.

Galen av hemlangtan?

min nya fobi

Jag har utvecklat en ny fobi: tvillingar. Drommer mardrommar om dem och sa.

J har ju en tvillingbror och nu ar hans hogsta onskan att vi ska fa tvillingar. Hur kan han onska sig det? Kanns ju som att det vore bra med ett barn att trana upp foraldrafardiheterna pa, inte tva.

Snart ar det dags for forsta ultraljudet. Efter det hoppas jag att tvillingfobin kan fa sla sig till ro.

ps. forlat gud om du finns jag vet att jag ska vara glad och tacksam for att jag ens kan fa barn och ifall barnet kommer ut och ar friskt men jag vill bara inte ha for mycket av hela harligheten. Ett barn racker bra tack!

livet svara gata

Idag har jag bara orkat tanka pa tva saker.

1. Hur svart kan det egentligen vara att komma overens om vilken soffa som ska inforskaffas till det sedan veckor tillbaka soffalosa hemmet?

2. Kan idag vara dagen da jag ska orka plocka mina ogonbryn och klippa min lugg? Eller valjer jag att ligga pa sangen och lasa bok till absolut sista minuten innan jag maste springa till jobbet?

tuesdayblues

Vissa dagar. Sa beklamd jag kan kanna mig. Idag var det lite graten i halsen hela dagen utan att jag var ledsen. For att jag sag en dokumentar, Trouble is my business, om den nagonsin nar en bio eller dokumentarfilmsfestival nara dig: SE! Efterat har jag gatt och tankt pa alla barn som inte far det de behover fran sina foraldrar och hur ledsamt det ar. Och sen har det varit lite ledsamt att tva fina svenska flickor ska aka hem om mindre an en vecka. Sen var jag tvungen att ga och jobba och det var nastan det mest ledsamma.

ytterligare ett eller annat skitintressant fakta om mig

79. Jag har hyrt en lagenhet precis efter att en person blivit knivmordad i en knarkuppgorelse i denna lagenhet. Det var en mycket billig lagenhet. Aven mycket laskig.
80. I samma lagenhet forsokte nagon ta sig in genom fonstret pa markplan.
81. Nar det inte gick sa nojde han sig med att blotta sig och tillfredstalla sig tryckt mot rutan.
82. Efter det flyttade vi fran den lagenheten ratt snabbt.
83. Jag har bott pa fler stallen an att jag kan rakna. (ja jag hade IG i matte c)
84. Jag slarvar med att borsta tanderna ibland.
85. Och har inte gatt till tandlakaren pa nio ar.
86. Dock har jag savitt jag vet aldrig haft nagra hal.
87. Kanske har jag tio eller mer hal i tanderna nu.
88. Jag har en Bastis med stort B och ungefar tio bastisar med litet b.
89. Nagot som irriterar mig massor just nu ar att det inte gar att fa ett nytt svenskt pass i NZ. Jag maste aka till Canberra i Australien.
90. Jag behover sova nio timmar for att kanna mig utvilad.

78 struntsaker

Eftersom jag inte har nat att skriva om nufortin sa tar jag och harmar massa andra och skriver en sandaringa 100 saker om mig lista.

1. Min mamma, min pappa, min bror och jag har fyra olika efternamn.
2. Jag ar radd for alla djur forutom hastar och min mammas hund.
3. Mest radd ar jag for katter som spatserar pa nan hog mur eller tak och kanske vill hoppa ner och bita mig.
4. Ironiskt nog vill jag ha en hund i framtiden, helst en likadan som mammas.
5. Jag ar valdigt stokig av mig men blir galen nar andra manniskor (las J) lamnar det rorigt efter sig.
6. Jag ar ocksa lat och oorganiserad.
7. Men inte nar jag jobbar.
8. Vill hemskt garna ha ett snyggt hem men kan aldrig forma mig sjalv att langa massa pengar pa mobler och prylar.
9. Eftersom jag inte kan ha mer an 10 000 kr pa mitt sparkonto utan att boka en flygbiljett for pengarna.
10. Det samsta med att bo pa NZ ar att det kanns sa langt bort.
11. Och att vi aldrig reser nagonstans.
12. Det jag minst av allt vill veta ar hur mycket pengar jag spenderat pa alkohol i mitt liv.
13. Helst inte heller hur manga kilo smagodis jag atit.
14. Jag har inte tranat en enda gang pa de senaste fyra aren.
15. Nar jag var kid spelade jag fotboll, bordtennis, gymnastikade, red och hundra andra saker.
16. Nar jag var 16 opererade jag ryggen och gick upp tolv kilo pa sex manader.
17. Detta foljdes av min mest intensiva traningsperiod dar jag inte gick ner ett enda kilo.
18. Jag ar fixerad vid min vikt.
19. Och radd for att ga upp kanske 35 kilo under denharinga graviditeten.
20. Min mamma har haft anorexia.
21. Jag tanker pa min lillebror som dog for snart nio ar sedan varje dag.
22. Jag saknar mina kompisar i Sverige valdigt valdigt mycket.
23. Jag saknar ocksa min familj mycket mer an vad jag trodde att jag skulle gora.
24. Js familj ar dock varldens snallaste extrafamilj.
25. Panik over min yrkesverksamma framtid ar min vanligaste panik.
26. Saker jag funderar pa att omskola mig till ar florist, bed and breakfast innehavare, resesaljare eller desperat hemmafru.
27. Jag tycker sjalv att jag har mycket bra smak nar det kommer till bocker och filmer.
28. Min pojkvan har annu battre smak vad det galler film men gillar skitkonstiga bocker som innehaller fantasy och annat hittepa.
29. Jag ser i hemlighet ner pa folk som ar helt okunniga om litteratur, film, teater och konst.
30. Men kan givetvis sjalv inte sa mycket som jag borde.
31. Och egentligen tycker jag att det ar smatrist minst halften av gangerna jag gar pa teater, opera, klassisk konsert osv.
32. I kvall ska jag ga och se Patrick 1.5 pa bio.
33. Den tror jag nog inte ar sa bra men den ar ju svensk.
34. Sverigealskare ar jag bara utanfor Sverige.
35. Jag har ingen speciell alsklingsfilm
36. Eller bok.
37. Jag ar helt lost nar det kommer till musik.
38. I juli ska jag se MGMT.
39. Det ar min forsta konsert pa sakert tre ar.
40. Jag ar ingen samlare.
41. Darfor har jag extremt fa saker.
42. Tre lador i min pappas kallare ar allt jag har kvar i Sverige.
43. Jag tycker att det kanns valdigt overkligt att jag och J ska ha barn.
44. Och tycker att det roligaste ar att tanka pa namn.
45. Jag vill garna flytta till nagon av stranderna i west Auckland.
46. Men skulle sakna restauranger, fik och bibliotek.
47. Jag ar den som tvattar hemma hos oss.
48. Att dammsuga ar det trakigaste jag vet i hela varlden, vilket ar lite av ett lyxproblem.
49. Jag vill leva jamstallt.
50. Det tror jag faktiskt att vi gor.
51. Darfor oroar jag anda lite over att det ska forandras nar vi far barn.
52. Jag vill inte bli forsorjd av nagon annan.
53. Jag tycker ofta att jag ser vidrig ut pa kort.
54. Nar jag var yngre var jag sjukligt radd for att sticka ut alls.
55. Nu ar jag inte det minsta radd for att kla mig precis som jag kanner for.
56. Jag gar igenom faser nar jag shoppar massor och ar allmant fixerad vid att fixa med mitt utseende.
57. Dessa perioder foljs alltid av extrem slapphet.
58. Jag gillar absolut inte aldre killar.
59. Nar jag var sexton gick jag hem med en trettiosjuaring fran en bar i Stockholm, det ar fortfarande den aldsta killen jag varit med.
60. Men jag har markt att jag borjat se pa typ tjugoaringar som sma barn.
61. Nar jag gick pa hogstadiet trodde jag att jag var kar i min SO-larare som var 45.
62. Jag har rott har.
63. Igar laste jag en artikel om att rodhariga lattare far blamarken och kanner smarta tjugo procent mer an andra. Och det tror jag pa!
64. Darfor tycker J att jag ar rolig som bestamt mig for att naturlig fodsel utan smartlindring i en icke sjukhusmiljo ar den vag vi ska vandra.
65. Jag har varit vegetarian sedan jag var tolv och det kommer jag att forbli hela mitt liv.
66. Jag gillar inte sprit med undantag for gin. Som jag blir galen av.
67. Jag gillar daremot alla sorters ol, vitt vin och rott vin. Och champagne!
68. Tidigare har jag oroat mig for att det kanske skulle vara lite svart att inte dricka under graviditet.
69. Det ar det enklaste ever. Kan inte tanka mig nagot ackligare an alkohol eller cigaretter.
70. Enda gangen jag blir riktigt arg pa J ar nar han gar ut och festar och inte kommer hem forran nasta dag. Vilket tyvarr hander nastan varje gang han gar.
71. Som tur ar sa ar inte det oftare an varannan manad han gar ut.
72. Inte for att jag inte litar pa honom utan mer for att det forstor min somn totalt.
73. Jag litar mycket mer pa honom an pa mig sjalv faktiskt.
74. Nu hinner jag inte skriva mer pa den har listan.
75. Jag maste diska.
76. Och kla pa mig.
77. Innan fyra vanner kommer hit pa middag.
78. Om nagra minuter.

sunday

Allt ar sa mycket virrvarr nu, det ar mycket sova och spy men anda lite battre. Och daremellan sa trixar vi in massa vardag. Skurar golv och storhandlar. Hyr dvd och haller hand. Kanske passar torsdag bra for att bjuda hem vara vanner pa middag. Och verkligen det var langesedan vi at middag med hans familj, nasta vecka da maste vi faktiskt! Och vad tycker du om Louie?

Samtidigt sa langtar jag efter svensk vinter fast det ar var och nastan sommar i Sverige. For jag gillar inte vintern har. Och jag saknar svenska mataffarer och min lillebror. Sonderfrustrerad av att slosa bort det som skulle varit min karriar. Lite lost pratar vi om Sverige kanske snart. Hur skulle det bli. Men jag vill inte att det ska bli lika samma for honom. Han som jobbar jamt och alskar det, har en riktig riktig chans att bli nagot har. Att plugga svenska och sen kanske inte fatt nat jobb alls. Jag vill kanske inte att han ska behova vara jag ett tag.

Nar min kille kommer hem sa hander det i alla fall saker, inte nodvandigtvis spannande sadana. Forsta dagen han var hemma sa gav han bort var soffa och vart koksbord och stolar. Valdigt bra eftersom de var valdigt fula och vi har velat skaffa nytt typ sen vi flyttade in har i oktober. Samre bara att vi inte har hittat nagot bord eller soffa som vi vill ha. Men detta drag kommer att motivera oss sager min kille. Om vi inte vanjer oss vid den har minimalistiska stilen med ett soffbord, en lampa och tre kuddar i vardagsrummet.

Sen har han tvingat mig att storstada i fem timmar idag, mummlat nagot om att jag latit hemmet forfalla medan han varit borta. Det sorgliga ar att det tagit tva personer fem timmar att storstada koket och badrummet. Bara vardagsrum och sovrum kvar.

Forovrigt kanner jag mig lite bitter pa att jag var lite oforberedd pa det har med att ma illa och vara trott under de forsta tre manaderna av graviditeten. Hade raknat med att spy lite pa morgonen och sen kanna mig som vanligt. Kanske lite trott pa kvallen. Inte raknat med att ma illa dygnet runt och somna klockan atta pa kvallen eller att ringa in sjuk till jobbet ungefar var tredje dag for att jag inte kan slita mig fran min kompis toaletten. Besviken pa min kropp. Vek ar vad du ar. Ge efter for det dar lilla hallonet dar inne! Daligt stil.

min kille ar hemma nu och allt jag vill gora ar att hanga efter honom dagarna i anda

Noterar idag att jag skrivit att vi ska fa ett pyttelitet barn. *onsketankande*

ps. lovar att detta inte ska bli gravidblogg.se

den tunna rosa linjen

Assa gu jag har debatterat med mig sjalv om jag ska beratta om detta pa bloggen eftersom atminstone tre riktiga manniskor som jag har riktigt relationer med kanske laser detta. Men skitsamma.

So here we go. For tva veckor sen fick jag inte alls mens som jag trodde forst. Sa jag kissade pa tre sadana dar stickor och alla hade tva rosa linjer. Overklighetskanslan nummer ett. Idag har jag varit hos min lakare och hon var jattesnall och sag nog pa mig att jag inte vet nagot om att vara ett preggo. Nu har jag fatt en gigantisk informationsbok ocksa innehallande reklam, typ prover av kramer mot bristningar. *dor lite och undrar om det betyder att jag ska fa bristningar*. Sen fick jag en mycket lang lista med barnmorskor som jag tydligen sjalv ska ringa runt och intervjua for att valja en som jag har fortroende for. Tur att jag har en journalistutbildning i bakfickan. *tanker ut viktiga fragor* Kan jag inte bara valja den som ar narmast till min fuktiga lagenhet?

Om allt gar som det ska och jag inte ar den dar femtedelen som far missfall ska jag och J fa ett pyttelitet barn (fatta!) alldeles i borjan av januari.

vaderdepp

Alltsa hosten eller vintern eller vad det nu ar som kommit hit far mig att langta till svensk var sa himla mycket. Var lagenhet ar sa fuktig att det pa riktigt rinner vatten utmed vaggarna. Jag har haft blodsmakande hosta i en manad. Och ute da sa regnar det ungefar en gang i kvarten. Sporegnar.

Onoja

J kommer hem om fyra dagar. Och ah vad mesig jag kanner mig nu for att jag nojade sa innan. Det har ju gatt fort. Vad ar egentligen nio veckor? Men vilken lycklig skit jag kommer att vara om fyra dagar.

Och datorn kommer hem med! Inget mer biblioteket. Lasa bloggar ordentligt igen.

tisdagar ar battre an mandagar

Att vara sa fran det enda till det andra. Sa ledsen ena dagen. Radd for allt, karleken, framtiden, hojder, att en ratta ska hoppa ut fran skafferiet och bita mig i halsen, att kora bil och att jag inte ska kunna fa barn. Idag ar det helt plotsligt linnevader igen och som en sommardag i spontanpresent och jag promenerar vid havet och grinar lite. Men for att jag alskar allt helt plotsligt. For att jag kopte ett par fina skor igar och vantar pa ett karleksbrev. Och jag kan inte bestamma mig om swine flu eller svininfluensan ar det fulaste ordet. Men folk har panikar och tydligen finns det 56 misstankta fall har pa Nya Zeeland och jag blir lite trott pa medias panikspridarsatt.

Jag har tagit ledigt fran jobbet hela helgen och handlat en ny topp. For att jag ska aka buss i tre timmar och mota J pa ett flott hotell. Bara for en natt. For att jag saknar honom. Sa staller han in idag. For att. Sen fick jag mens. Javla skitdag.

bortbortbort

Livet ar inte vart att leva om jag inte far aka pa semestrar. Sa kanner jag pa allvar. Och J kanner ungefar samma sa i oktober ska vi aka pa tva veckors semester. Vart? Ja men det var ju fragan, kunde helt plotsligt inte komma pa ett enda stalle jag inte redan varit pa jag vill till. J vill till New York. Sjukt dyrt. Billigare att aka till Europa. Jag vill till Filipinerna. Sjukt dyrt. Sydamerika? Billigt och J har inte varit. Sa ja det blir det. Kostar gratis nastan. Argentina och kanske Venezuela(?).

Tvivelsviveldrivel

Jag drommer om bebisar hela tiden. Och vaknar med handen pa magen. Ar konstant livradd for att jag ar infertil. Hoppas pa det basta nasta. Och undrar hur det blev sa har. Besattheten.

lordag

Jag hatar inte mig sjalv langre. Det har jag firat med kaffe och mandelcroissant pa Bankdirektorens balkong en hel formiddag. Ingen och jag upprepar INGEN tror pa att jag kommer att kunna lata bli alkohol i ett helt ar. Jag tror lite pa mig sjalv. Trots att alla tidigare forsok gatt fruktansvart fel.

Men kanske var det klumpigt att deklarera detta pa Facebook, liksom sjalvgott men samtidigt ett forsok att lasa in mig sjalv i ett lofte, trigga den dar bevisa att jag kan grejen. Foljden: fyra mail av nyfikna vanner som trodde att ett plus ett skulle bli tre. Man bara assa nae jag ar bara ett fyllo det ar alles.

angst

Jag tror att jag ska dopa om den har bloggen till nykterhetskampen. Dag ett var igar men egentligen kan vi saga att dag ett ar idag. For igar var jag upptagen med att spy och sova. Ett ar av nykterhet borjar nu. Pangstartskott.

(Amanda och Anna om ni laser detta sa vet att jag dor av pinsamhet over mig sjalv. Hoppas att vi kan leka nagra alkoholfria lekar nagongang snart)

Kort och flott

En kort sammanfattning av mitt forsta besok pa en filminspelning.

# Folk jobbar sjukt mycket.

# Allt for manga var allt for snygga.

# Jag fick mest hanga med frun till han som J assisterar at. Hon berattade att hennes man har jobbat borta tolv av de senaste femton manaderna. Jag holl for oronen och skrek lalalalala.

# Alla powerjobb pa filmen var det kvinnor som hade. Deras man var dar och passade barn och passade upp.

# Jag tror att det kommer att bli en jattefin film och ska givetvis hojta for den nar den nar Sverige om nagon halv evighet.

How empty of me to be so full of you.

Sa skulle det vara om han lamnade mig nu. Sa borja om, skapa, tank, skriv, prata, underhall och bygg pa nat, ett liv med mera mitt inte bara vart. Inte for att han ska lamna mig men det maste vara mer.

Nya Zeelands East Cape kanske ar himmelriket pa jorden. Kanns ratt sa har i pasktider att vara i himmelriket. Det enda trakiga ar att jag inte kanner mig ett enda uns friskare i himmelriket an vad jag gjorde i den stora staden. Sa jag ar ratt stationar har i sangen med utsikt over det stora havet fran alla tre fonstren. Om mitt hjarta kunde sluta sla sa fort, och de dar patetiska svimmningarna kunde lamna mig ifred. Pa tisdag ringer doktorn med lite testresultat och den dar delen av mig som alltid tror det varsta ar ganska radd.

Fisketuren var ju friska luften och J hade pa sig en Skargardsdoktorns troja. De andra fick massa fisk. Jag sag en haj bara meter fran baten(obs kanske 100 meter fran stranden, bada I think not) och elva pingviner och ojade mig over alla fiskar de andra mordade for nojes skull. Sen ville jag bara ligga alldeles stilla och inte kajaka(eehh hajen) eller paskfesta ett dyft. Har blir det inga barn gjorda, bildligt talat.

Liveblogg fran en liten liten by pa the East Cape:

Min kille bor i en jattekall undervaning av ett hus, allt ar byggt med tradetaljer och ser ut som en bastu alternativt en norsk hytte. Om jag lyfter pa gardinen sa ser jag en strand. Mest vantar jag pa att kaffe ska landa i min hand. Livet ar finare nar man ar tillsammans. Det var dagens paskmoral.

Idag ska vi fiska, hyra kajak och ga pa paskfest i skogen. Oj nu ska vi visst aka pa fisketur om tio minuter sager J och ser lite bister ut.

Fylla tiden

Fixar med papper och banker och rakningar. Diskar, lagar matlador, fixar trasiga klader. Bokar biljett till komedifestival.

Bladdrar i katalogen for Aucklands writers and readers festival. Fundera pa vem jag helst vill hora prata. Eller om jag vill att forfattare ska forbli gomda bakom ord och inte vara verkliga manniskor som oss eller vem som helst.

Borjar plugga korkortsteori efter ett tillrackligt langt uppehall for att ha glomt det lilla jag en gang visste.

Blir full igen.

Allt for att fylla tiden.

Whateverkanslan

Ledsenheten har overgatt i lite bitterhet istallet nu. Sadar sa att jag tanker att jaha ska det alltid vara sa har nu. Han berattar om de tva han jobbar narmast pa filmen med och hur de flackar mellan nz, London och LA pa olika jobb. Verkligen inte den framtiden jag vill ha. Sitta hemma och vanta. Se sa jag dramatiserar i forvag. Och jag vet att jag later lite sur nar han ringer fast jag lovat mig sjalv att inte vara.

Och sa funderar jag over min uppehallstillstandsansokan. Folk sager si och folk sager sa. Men mellan 6 och 18 manader verkar det som att det kan ta. Under tiden ska immigrationen ha mitt pass. Vilket betyder att jag inte vagar boka nagon biljett till Sverige forran jag fatt tillbaka mitt pass. Snabbast gar det om man ar gifta sager de. Och jag sager gift dig med mig! For allt som det just nu kanns som jag offrat. Och han sager blankt nej. Det gor mig ledsen. Han sager att han vagrar att ha ett snabbt och billigt brollop, att den dagen vi faktiskt gifter oss sa ska det vara speciellt. Och jag bara whatever.

arlig?

Jag tror att jag ar lite av en san dar jobbig millimeterrattvisa- och arlighetsfreak, inget drag jag gillar hos mig sjalv men. Darfor tycker jag av princip att man inte ska gora dumma saker sa som att fuska till sig bidrag. Typ for att det ar olagligt. Daremot tycker jag saklart att det ar skitbra att bidrag finns for de som behover dem. Har i nz delas bidrag ut ratt frikostigt: och det ar inte helt fel att saga att det faktiskt inte lonar sig att jobba minimilonjobb. J fick mer pengar nar han var arbetslos an nar han jobbade heltid pa minimilon!

En av killarna pa jobbet jobbar som byggare pa dagarna och som diskare pa kvallarna. Jobbar alltsa ungefar 80 timmar i veckan. Bade jobben betalar svart. Sa han tar aven glatt emot socialbidrag. Jag undrade varfor. Liksom halla du maste ju fa sa javla mycket lon varje vecka anda.

Den har jobbarkompisen vandrade som attaaring i sex veckor ensam fran sitt hemland till ett grannland i Afrika och kom darifran till avlagsna slaktingar i Nya Zeeland. Han sag pa mig med uppriktigt forvaning. Och sa att du maste val forsta att dar jag kommer ifran ar folk skitfattiga, jag vill ha varenda dollar jag kan komma over for att skicka till mina foraldrar och syskon. Och jag ba ah jag fattar faktiskt. Finns nog inte sa mycket bidrag att forsorja sig pa dar hans foraldrar bor. Sant javla i-landsbarn jag ar.

ps. jag gar sjalv emot mina egna arlighetsvarderingar och jobbar ocksa svart.

Jag kanner mig, ja, lamnad. I ett hav av gula blommor och med hans lillebror med karleksproblemogon boende pa min soffa. Forsoker fylla hal med rodvin och mentholcigaretter pa uteserveringar med alla de som jag borde traffa oftare. Forsoker att inte vanta vid telefonen. Leka att det inte kanns som att var sang inte ar en o dar jag ar helt strandsatt. Leka leka leka att jag inte kanner mig som en pepparkaksgubbe som nagon brutit itu. For herregud inte kan jag, na inte kan jag, kanna mig som en sadan dar halv manniska utan hans blotta narvaro.

Interneta pa bibblan eller sno en ny dator?

Det ar host i luften har. Om tva dagar aker J och sen dagen efter min mamma. For att det ska kannas lite lite varre sa har jag just fatt reda pa att J maste ta med var dator och att det inte finns nagon mobiltackning i den lilla halan de ska spela in film. Man ba see you later skicka ett brev med posten da.

Estocolmo som ingen pa min spanskalektion hort talas om

Min mamma ar sa sot. Vad hon gillar allra mest har forutom den fina naturen ar att folk ar sa trevliga. Trots att det ar en storstad liksom "inte alls som Stockholm dar folk ar sa sura och stressade". Min mamma ar en lantis som varit i Stockholm typ tva ggr. En gang nar jag gick i sexan och vi var dar pa skolresa och mamma foljde med. En annan gang halsade hon pa i en och en halv dag. Men jag tror att hon ar genuint forvanad.

Men jag vet inte jag, stressade kanske men inte sura val. I Stockholm alltsa. Saknar lite. Eller ratt mycket.

Turistguide pa dagtid

Oj nu blev allting valdigt sova-ata-turista-visa runt-aka till stranden-laga mat-turista lite mera-och sa jobba som vanligt da pa kvallarna. Idag ar sjatte dagen min mamma ar har och jag har inte varit irriterad pa henne en enda sekund an.

Svenskt godis

Det finns inget pa jorn som jag gillar sa mycket som losgodis. Efter att ha gratit en skvatt och kramat min mamma pa flygplatsen sa undrar jag sen mest over losgodiset. Varldens storsta pase har hon med sig. Men det inte ar inte Karamellkungen utan Dromgodis, nagot som jag pa en snall dag endast kan beskriva som en mycket mycket blek kopia av Karamellkungen. Besvikelsen, besvikelsen.

Som tur ar hade hon aven med sig atta kexchoklad, ett gang daim och marabou choklad. En dag eller tva ska det val racka.

Men hur gick detta till?

En sjuk grej som jag och J borjat gora ar att kolla pa hus. Vi har en gratis tomt vid havet till vart forfogande. Bara hus saknas. Och typ 600 000. Till att bygga huset alltsa. Men enligt J ar det the responsible thing to do now when we are planning for a family.. Assa bara hjalp, 13 going on 35!

Film(o)tips

De senaste tolv timmarna har jag sett tva mindre bra filmer. Forst skulle vi ha filmkvall/middag med Bankdirektorn och Fastmannen. Enligt konceptet de lagade middag, vi tog med film. Trott och jobbsliten och i behov av att skratta lite valde jag Happy go lucky for att den sag glad ut pa framsidan. J som ar en filmsnobb skrek av forundran over att jag inte sett Offret och hyrde den. Vi hade omrostning och de andra valde att se Offret. Jisses vilken tortyr... Tre timmar senare var den enda som var glad J som glatt babblade om hur de klippt filmen och yadayadayada. Vi andra var bara stela i kropp och sjal.

Och sen avskydde jag Happy go lucky, vilken jobbig karaktar Sally Hawkins spelar. Och handlingen? Vad var handlingen?

Snart

Oj, vad jag gar i vantans tider nu. Om 67 timmar ar min mamma forhoppningsvis har om allt gar som det ska. J akte och kopte en ny toasits eftersom var ar lite trasig. Och min mamma ar ju inte som drottningen av det forenade kungadomet som reser med sin egen toalettsits. Men en hel och ny fotjanar hon tyckte J.

Vi har planerat massa saker att hitta pa men anda ar jag nervost att det ska bli tjatigt och irriterat efter nagra dagar bara. Men da kan jag kontra med toasitsen, liksom att det fattar du val att jag ar glad att du ar har anda, vi kopte ju en ny toasits bara for din skull.

Det var da

Jag tror att jag var fyra ar nar pappa flyttade till en egen lagenhet igen. Efter att han och mamma gjort slut flyttade han hem till sin mamma och pappa igen. Och nar jag var dar varannan helg sov jag i en liten sang i koket och hangde i farmors forklade for det allra mesta.

Men sen flyttade han till den dar lilla lagenheten massa trappor upp. Och jag fick sova med pappa i hans dubbelsang. Oavsett arstid sa at vi frukost pa balkongen, pannkakor eller drottningomelett, ibland kalaspuffar. En gang borjade brinna i soffan nar pappa somnade med en fimp i handen.

Till middag at vi hamburgare eller kinamat. Vi gick promenader, letade svamp, badade badhus, namngav blommor, hyrde videofilmer och sa tvingade jag pappa att bygga jarnvag med mig. Och varje gang det var sondag kvall sa hade jag ont i mitt lilla hjarta.

Varje dag fragade jag mamma om jag fick ringa till pappa och saga att jag langtade efter honom.

Nar jag blev lite aldre slogs jag pa mitt satt for att fa bo halva tiden hos pappa, halva tiden hos mamma. Men mamma vagrade! For att hon alskade mig sa mycket sa hon tror jag.

B som i bris

Mulet, blasigt och lite smakyligt. Eller ja i jamforelse med den hetta och luftfuktighet som varit. Jag firar med att tvatta mattor, sortera saker i skap, skura golv och sant som jag bara gor nar det vankas mammabesok.

Jag gor min egen oversattning och broderar ut och lagger till av Lisa Ekdahls Vem vet men skiter i vem vet inte du vem vet inte jag bitarna. Det ska J fa i alla hjartans present. Och googlar pannkaks recept. Det ska han med fa: hjartpannkakor. Lojlig hogtid? Jovars och hjartar gor jag ju varje dag. Men inte gor det nan skada att gora sig till lite.

hata vaderblogg

men det enda som intresserar mig just nu ar iskalla duschar.

P som i p-piller

Nej men J har inte akt an, fem veckor till ar han hemma. Jag har bara varit ledsen anda over allt och inget. Men nu har jag tagit tag i mig sjalv och gjort det jag tankt sa lange, slutit med de nya p-pillren. Inte kan det vara en tillfallighet att det svarta molnet svavat over mig sen jag borjade med dem.

Hoppas pa en ny positiv stil lagom tills min mamma landar om exakt en vecka(!).

Hejda, ses snart?

Hej idag har jag gratit femton ganger, stirrat in i vaggen, varit dum mot min pojkvan, sovit pa soffan for att kanna ensamheten ensam osv osv.

Men visst kan vi klara oss utan att hora det fran mig var och varannan dag. Alltsa det har geggiga och gratiga ger inte med sig. Och jag borde nog inte kladda ner allt som hander just nu i bajsbokstaver pa internet.

Sa vi ses nar jag ar mig sjalv igen. Forhoppningsvis snart.

Ja men det borjar lossna pa jobbfronten nu

Faen faen faen. Nar nagon antligen ringer mig efter att jag skickat mitt glansigt upputsade CV till dem da blir jag helt stalld och sen bryts det. Hon hann fraga varfor jag lockades av att jobba som rekryteringskonsult. Eeeehh tankte min hjarna, det vill jag ju inte egentligen, jag vill bara ha ett jobb dar jag far ha flotta klader och sitta vid ett skrivbord for det mesta. Sa jag hann fnissa pa ett hysteriskt satt och saga att hon caught me off guard, sen brots det. Jag ringde upp men da var hon busy. Ja men sakert.

Faen.