fredag 14 september 2007

Facebook är ett gift

Facebook asså det är gift, på riktigt. Jag är säker på att jag skulle hunnit skriva klart alla krönikor, artiklar och textanalyser jag ligger efter med om det inte varit för Facebook. Eventuellt skulle jag även haft ett hem med renbäddad säng och nypolerade kranar. Kanske skulle jag sätta ett facebookfilter på min egen dator. Och MSN, om jag inte ägnade halva dagarna åt att utväxla pussmunnar och röda runda hjärtan med J, då skulle jag hunnit skriva en d-uppsats. Och blogger och bloggar, då hade jag kanske hunnit hälsa på min mamma sen i påskas och hon kunde sluta tjata.

Nu försvinner jag ett litet tag i alla fall. Älskade E kommer hit idag, sen far vi till New York. Med New York i sinnet åker jag raka vägen till Götlaborg för att möta J och introducera honom för min mor och det ljuva västkustslivet. Min längtan är stor men större är skräcken. Den man som stannar hos mig efter att ha träffat min mor är nog kär i mig på riktigt. Ska jag förvarna honom om att hon är galen? Jag har nog mest nämnt att hon är jobbig och att våran relation är komplicerad. Och en gång på fyllan berättade jag att hon har silikonbröst. Hoppas att han har glömt det.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror på förvarningar, så hanterar jag alla som ska träffa min mor...

Haren sa...

Ja milda makaroner men ibland kan hon förvåna och betee sig helt normalt en hel middag och längre än så tänker jag inte utsätta honom för henne. Men en tydlig förvarning kan nog ändå vara på sin plats. Och sen komma ihåg att jag må vara född av henne men jag ÄR inte henne.

Jenny sa...

Möta mamma är hjälp! Särskilt om det inte funkar. Hoppas du får det bra i NY.

egoistiska egon sa...

jag har inte vågat bli medlem på facebook ännu, bland annat på grund av tiden jag är rädd att förlora.

hoppas du får en bra resa till NYC och att mamma-mötet går bra, trots allt.

Anonym sa...

Egon: jag säger bara: gör det inte! Gå med i facebooksekten alltså. Nu känner jag att jag skulle behöva ett avvänjningsprogram.

Anonym sa...

Definitiva tidstjuvar och dessutom beroendeframkallande. Vad göra? Starta AB - anonyma bloggare...?

Skilda Pappan sa...

Såg en vän som gjorde avbön på facebook.
"Jag klarar inte det här mer. Jag vill ha ett rikigt liv igen. Vi hörs via mejl.".

Ack, ja, denna tid.