lördag 29 november 2008

Iaktagelser

Dagens aktivitet innan jobb ar antingen stranden eller handla julklappar. Sa fel det kanns. Handla julklappar samtidigt som det ar strandenvader.

J petade just pa mitt bleka lar som gjorde en liten skakrorelse och sedan mumlade han nagot om att jag borde ga pa gym. SAY WHAT???

Bankdirektorn sa till mig pa telefon idag nar vi diskuterade vilken dag vi ska ga pa balett nasta vecka(jovisst jaligt kulturella serru, ville bara beratta det) apprapa ingenting att jag ar en helt annan person an den han larde kanna for sex ar sedan. Ja tydligen har jag blivit lite housewify och liksom balanserad. For sex ar sedan da undrar jag? Sexuellt frigjord om man ska saga det fint, galen och partyprinsessa sager han. Som tur ar gillar han bada mig lika mycket ivrigtforsakrar han. Jag ar missnojd med housewify och far det lite bekraftat for tio minuter sedan nar J inte vet hur man anvander var tvattmaskin. Hur gick det till? Att vi har bott har i sex veckor utan att han har tvattat en enda gang?

fredag 28 november 2008

Auckland fran sin soligaste sida

Bankdirektorn och hans pojkvan gav mig varldens basta dag igar. Det var fantastiska barer jag inte kande till och butiker och restauranger och konstmuseum. Och koreanska pannkakor. Overdrivet spenderande pa glogg och fantastiska julkort. Sedan avslutade vi med tinto de verano i varan tradgard. Sen akte Bankdirektorn och pojkvan hem och jag gick pa restaurangdejt med J. Ge mig mer av detta livet!

torsdag 27 november 2008

Faster

Efter en dramatisk forlossning ar jag nu faster till en Arvid. Forst grat jag gladjetarar. Sedan blev jag angestforlamad over distansen och langtan. Lag pa golvet och grinade hela dagen tills J kom hem och plockade upp mig.

Arvid. Han ser ut som min lillebror, tanka sig. Jag blir sa dar smygreligos och salig. Tanker mirakel och allt sant. Nar Arvid far en kusin ska hon heta Astrid Aroha, det matchar ju.

Nu ska jag ata lunch med min finaste K som har blivit Bankdirektor. Hur gar man ifran att ha jobbat som barista och English as a Foreign Language Teacher sedan man tog sin universitetsexam i ekonomisk historia for atta ar sedan till att plotsligt vara Bankdirektor? Nya Zeeland, mojligheternas land, ge mig lite av det, tack pa forhand.

tisdag 25 november 2008

Film

Tisdag ar billiga biodagen sa vi gick och sag The Band's Visit klockan tio imorses. Vard att se! Efter att ha hetslast reseskildringen Misadventure in the Middle East de senaste dagarna ledde boken + filmen till stark langtan till de trakterna.

En annan tisdag for inte sa lange sen sag vi Mongol, den var inte vard att se.

måndag 24 november 2008

Att ga i vantans tider

Nu har min brors flickvan gatt tva dagar over tiden och jag, jag ar sa otalig sa. Jag vill bli faster NU!

söndag 23 november 2008

Julafton

Pa jobbet har arets forsta julfest agt rum idag. Alla gasterna hade pa sig sadana dar tokiga papperhattar som de har i Storbrittanien med.

Nar jag var 19 ar och bodde i London stannade jag dar over jul. Det fanns val olika anledningar till det men mest for att jag inte hade nagra pengar att aka hem for och allra mest for att min lillebror dott fyra manader tidigare och avstandet var min skold. Sa det var jag, Bastisen och alskade S som hade en alldeles egen jul. Mr X hade lamnat London och mig i ovisshet fyra dagar innan.

Vi bytte julklappar och lagade mat en halv dag. Sen drack vi ol. Och vin. Och sprit. Sen gick vi pa pub och bar och klubb, dar alla hade pappershattar. Vaknade pa juldagen i duschen. Tydligen hade jag spytt pa nattbussen och vi hade blivit avkastade. Tillsammans hade vi 17 telefonnummer i fickor. Ett vad?

Pa juldagen sag vi sju filmer och at rester. Och jag tror att vi alla langtade hem. Att vi i hemlighet spottade lite pa den dar friheten och vuxenheten. Att kunna gora vad vi vill. Full som en kastrull pa sjalvaste julafton.

Midsommar

I gar var jag och J pa svensk midsommarfest. Det kandes ratt konstigt. Lite busigt att fira midsommar i november. Jag solglasogongomde mig infor de 19-ariga barnflickorna och de 35ariga hemmafrumammorna. Grat en skvatt nar det dansades kring midsommarstangen. Men jag horde inte hemma dar, inte alls.

lördag 22 november 2008

Angst och familjedraman

Allt ar sa stiltje for tillfallet sa att det finns inte. J har fyra dagar kvar av dygnet runt arbete med sin film och sen ar han fardigpluggad. Om vi alla haller tummarna och allt gar som det ska verkar det aven som om att han har ett jobb pa ett flott produktionsbolag redan pa onsdag.

Ja hoppas hoppas hoppas for jag maste fa lov att inte vara den som tjanar alla pengar hemma hos oss. For jag kvavs av all angest pa mitt jobb. Nar jag kom till jobbet igar hade min chef blivit fysiskt utkastad ur sin lagenhet ovanpa restaurangen och frantagen sitt jobb. Av sina egna farbroder. Sa nu ar mina chefer helt plotsligt fyra rodhariga gubbar som inte vet nagonting alls om att driva restaurang och som inte ens sagt hej an. Hohojaja att manniskor kan vara sa hemska nar det handlar om arv och pengar, att familjen slutar spela roll. Min gamla chef ar 25 ar och har det senaste aret forlorat sin pappa och mamma och nu aven sin restaurang som jag trodde det var glasklart tillhorde henne, ja och sitt hem da. Well, nog har jag klagat pa henne som chef men samtidigt har jag vetat att det har varit den har galna familjefejden som legat till grund for att hon inte kunnat skota sitt jobb till hundra procent. De anstallda som kunde lamnade bara jobbet, promenerade bara ratt ut. Som jag ville gora det. Grat en skvatt. Vi som star och faller med en veckas lon, vi var kvar men ville ga.

Men forutom jobbdramatiken sa ar det det lugna livet. Det enda som gors ar fikas, heminreds, secondhandfyndjagas till hemmet, promeneras, kollas dvds, lases bocker och gas pa yogaklasser. Sa har kan vi ju inte ha det! Jag och J ar varsta toffelparet pa jorden.

onsdag 19 november 2008

I dag har jag....

* Haft daligt morgonhumor.

* Druckit kaffe och barsmoothie till frukost.

* Skallt pa J for att han inte kan planera sin ekonomi och sedan kant mig lika delar uppgiven och lika delar elak.

* Tagit en promenad.

* Druckit cappuccino och atit croissant pa nytt favvocafe.

* Lanat fem nya bocker pa biblioteket, alla hade blommor pa framsidan.

* Atit pastasallad till lunch.

* Kopt bensin for mina sista tio dollar och pussat J hejda.

* Oroat mig over att jag pratar svenska som en kratta efter tre manader har. Maste skaffa mig i alla fall en svensk kompis har. Pa riktigt sa ligger orden fel i munnen nar jag pratar svenska pa telefon kanske en gang varannan vecka.

Nu fortsatter denna spannande dag i ett spannande liv med en rask promenad till min arbetsplats och sedan jobb.

tisdag 18 november 2008

Men hjaaaaalp!

Tick tack tick tack

Jag ar sa sjuk less pa min kropp som vagrar att samarbeta med min hjarna. Min kropp skriker efter barn. Drommer om graviditeter och dottrar som heter Elsa och Lilla Fagel Bla. Nar jag vaknar och vare sig har mage eller barn sa kanns det pa riktigt obeskrivligt tomt.

Min hjarna kan rada upp 189 anledningar till varfor jag inte vill ha barn nu.

Min kropp skriker bara en sak: JAG VILL.

Ursakta men ar det sa har den sa kallade biologiska klockan fungerar? Och varfor hander detta mig, som in i det langsta till och med trott att jag inte ens ville ha ett endaste litet barn nagonsin?

Jag aterkommer i fragan nar jag blivit sa galen att jag funderar pa att sluta med mina p-piller i smyg.

måndag 17 november 2008

Att alltid vilja nagonstans

Bade jag och J gnaller ganska mycket over att det inte gar att aka pa sma trevliga weekends harifran a'la Europa. Av nagon underlig anledning verkar jag ha glomt bort att jag har hur mycket som helst kvar att se av Nya Zeeland. Sa nu har jag skrivit en lang lista med strander, stader, grottor och oar jag vill besoka i landet av det langa vita molnet.

Idag var det regnigt och blasigt men vi akte till en nationalpark och varldens vackraste strand. Pa den oandliga urtidsstranden kande vi oss som de enda manniskorna pa jorden. Jag begravde mina fotter i den svarta stranden och blev kysst. Det var ett ogonblick, ett sant dar man kommer ihag for alltid.

Men hav fortrostan, jag ar inte fast pa dessa oar for alltid, vi har oppnat ett sparkonto som ska ta oss forst till Rarotonga och pa langre sikt till Japan.

Post-it

Igar nar jag kom hem fran jobbet var klockan nastan midnatt och pojkvannen fortfarande i skolan. Oppnar datorn och hittar ett karleksbrev fastklistrat pa skarmen i fyra post-it delar. Ibland kan han orden.

Sen gick jag till kylskapet for att hitta nagot atbart. Motte en kackerlacka. Vill flytta.

fredag 14 november 2008

Lusten och karleken

Jenny skriver sa bra ungefar vad jag tanker

Och sa undrar jag: om det ar sa har nu, hur blir det sen egentligen? Nar man har allt det som kan komma ivagen for lusten, barn, karriarer, massa ar tillsammans lagda pa varandra.

Och min hjarna den sammankopplar sexet och karleken nar det handlar om forhallanden. I mitt forsta langa forhallande ville han alltid, hela tiden, varje dag. Sa mycket att det kvavde mig och all vardagsomhet forsvann, for att jag trodde att varje kram var borjan till att vilja sexa fran hans sida. Han kande sig oalskad for att jag sa NEJ. Han somnade nog med brannande tarar och blickar i bortvand rygg. Jag kande mig bisarrt nog alskad for att han villevilleville ha MIG. Det var som yttersta beviset. Fast jag inte ville ha tillbaka.

Nar jag traffade J och han inte alls villevilleville ha MIG hela tiden varje dag sa var det som petade pinnar pa omtaliga stallen. Som om det talade om for mig att han inte egentligen tyckte sa varst mycket om mig. Att atran och karleken var en och samma. Och jag lag nog vaken med brinnande blickar i bortvand rygg och tvivlade.

Nu har jag slutat tvivla pa att J alskar. Men ser pa honom nar jag sager NEJ att han tvivlar.

Och allt man kan gora ar att forsoka gora det svara. Tala med varandra som tva vuxna manniskor. Svart.

Faen nu kom mina middagsgaster. Dags att korkskruva upp vinet och sluta tanka pa knulla.

torsdag 13 november 2008

Onsdag

I gar promenerade jag vid havet i tre timmar och i dag ar jag solbrand. Pappa skriver i mail att det regnar och regnar i Stockholm. November ar min varsta manad i Sverige. Har kan det vara den basta, borjan pa sommaren.

I gar var forsta gangen som jag sa "naaaee orkar inte, vill inte, mar illa" nar J ville ligga. Ber lite till Buddha, Shiva och de som orkar lyssna om att detta inte ar borjan till en ihopkrullad sexlust. Det har redan hant en gang och fatt ett forhallande att bli pannkakssmet.

onsdag 12 november 2008

Jag tror att jag borjar kanna mig lite hemma har

Efter 48 superintensiva timmar sa hejda vinkar jag till vannerna pa flygplatsen, de ska vidare till stopp typ 57 pa sin intensiva jorden runt resa. Halsklumpen och kanslan av att vilja salja sin sjal for att fa folja med.

Allt som skrivs i alla de dar mailen med tusentals och ater tusentals tecken som rullar fram och tillbaka mellan mig och vannerna.

Orden som landar i mammas ora nar hon ringer.

Vad jag skriver har?

Det ar sa mycket langtan, hemlangtan, bortlangtan, framtidslangtan, battrelivlangtan.

Men ar jag olycklig som jag borjar oroa mig over att mina vanner tror att jag ar?

Na, jag ar inte det.

For att flytta hit for att satsa pa mig och J var nog det smartaste jag gjort. Och som min farmor och farfars gamla grannars dotters make Peter LeMarc skulle sagt "Det ar du och jag mot varlden". Att vara sa beroende av den andra har gjort varat forhallande battre, storre och mer speciellt. Faktiskt. Inte kamp och futtighet som jag var radd for.

Langtar jag "hem"? Ja!

Vill jag aka "hem"? Nej!

måndag 10 november 2008

Lilla julafton

Om trettionio minuter ska jag mota en av mina basta vanner pa busstationen i Auckland. Jag ar sa glad och forvantansfull att jag knappt kunnat sova en blund, lite som julafton kandes nar man var barn.

Fast vanner ar finare an alla julklappar och paket i hela varlden.

torsdag 6 november 2008

Lingonsylt

Hemlangtan och andra saker, sadana jag inte kan beratta for nagon, inte ens bloggen, har lett till tandgnissel, sarade kanslor och skakiga roster. Men det loser sig och nar han ser pa mig sa gor det ont i hjartat, som det gor nar jag har sarat.

Men hemlangtan ar dampad. Lite. Tack vare min framtida svarfar som sag hjartat vid fotknolarna och tog med mig till det svenskaste av allt svenskt i Sydney, IKEA. Med mig hem har jag en arsforbrukning av marabou, knackebrod, lingonsylt, julmust och juleskum. Nu har jag lingonsylt kring hjartat.