Kollar mailen med prestationsångesten och framtidsångesten nära liggande inpå. Arbetsprovet inskickat i fredags och nu väntar jag bara. På domen. Biter naglar.

Säger till J att jag tyckte att det gick bra och att jag gjorde så gott jag kunde. Så om det blir nej så gjorde jag ändå mitt bästa och det är inte mer med det.

Så säger jag men självklart så tänker jag att om det blir nej, så är det för att jag inte duger. Inte duger alls.

Nåja, ner med huvudet och kör vidare i den här vardagen av blöjor, playgroup och vansinnesutbrott för nu.