Saknar min man

Ganska ofta under intensiva jobbveckor träffas inte jag och J alls. Eller ja, vi sover i samma säng men vi är inte vakna och hemma samtidigt från söndag kväll till fredag kväll eller morgon beroende på hur jag jobbar. Och ibland känns det som att det är lätt att vi nästan blir griniga på varandra av att inte ses. Att bara kommunicera om saker som att glöm inte att det är sopdag i morgon, det finns nya blöjor att ta med till dagis, jag körde en tvätt kan du snälla hänga den via sms, telefon eller lappar känns ju så trist. Inte så romantiskt direkt. Smekmånadskänsla borta.

Men va fasiken nu är det fredag. Jag ska springa ärenden och sen ska jag laga festmiddag och sippa på ett glas rödvin, kanske till och med tända några ljus på ett helt galet fredagsmyyyyssätt och påminnas om att vi ju faktiskt tycker jättemycket om varandra när vi ses.