onsdag 8 augusti 2012

Rotar desperat efter något som kan se ut som en svart långkjol

Vi ska på begravning i eftermiddag. Ingen nära så, utan mer för att stötta någon nära. Men alltså jag kommer aldrig att sluta gruva mig för det här med öppen kista. Det ger mig panik. Antar att det är för att döden bokstavligen stirrar dig i ansiktet. Det konkreta i att någon verkligen är död.

1 kommentar:

egoistiska egon sa...

Öppen kista. Känns skitläskigt.