tisdag 19 maj 2015

Lite om eh allt

Om två veckor sitter vi på ett plan till Los Angeles. Härligheten i att tänka på det en regnig kall dag på väg till blodprov och jobb. 

Av alla planer vi hade för några månader sedan blev det alltså en roadtrip i Californien och sen Sverige. J har haft sin intervju för uppehållstillstånd och vi chansar på att det hinner bli klart innan vi kommer till Sverige. Jobba jobba Migrationsverket. Annars ska vi exilbo i Italien ett tag, helt okej det också. Fast hoppas ändå inte eftersom vi redan hyrt en lägenhet i Göteborg över sommaren.

Våra planerade stopp på vår roadtrip är LA, San Fransisco, Napa Valley, Yosemite, Las Vegas, Palm Desert, San Diego. Om någon har några tips så skulle mitt hjärta säga boom boom boom jättehögt. 

Hjärnan är ett virrvarr av tankar. Sorgen över alla vi kommer sakna, hur sjukt mycket en behöver fixa med när en ska byta kontinent, svara på tusen galna frågor varje dag på motsvarigheten till Blocket, är detta helt fel val, är det hemskt att ta Trollet ur en skola hon trivs i, fertilitetsklinik vilken ska vi välja, tänk om vi inte får jobb. 

Men jag vilar i att vi förhoppningvis gör det bästa för vår familj. Trevlighetsnivån hemma senaste veckan när vi för första gången på fem år ätit middag tillsammans under veckan, enorm. Det är liksom meningen med hela flytten mindre jobb mer tid. Fast båda vill gärna ha ett jobb såklart. 

Ironin i att väntrummet alltid är fullt av gravida kvinnor när en ska ta blodprov. Kan vara så att det jag ser fram emot mest just nu är en paus från blodprov, hormoner och besvikelser. Oj nu är det min tur. 

1 kommentar:

Colombialiv sa...

Det kommer att bli jättebra! Och blir det inte det så finns ju Nya Zealand kvar. Även om det är så sjukt meckigt att byta kontinent att man inte precis vill göra det igen. Men det kommer ni ju inte att behöva heller för allt kommer att bli jättejättebra.
Kram!