Frustrerat

Igår txtade(jag vet att man inte säger så på svenska och jag bryr mig inte) jag min man och skrev att jag älskade honom. Han skrev tillbaka att han saknade mig. Jag skrev tillbaka att jag saknade honom mer. Han skrev tillbaka att han skulle äta kyckling. Jag hatar killar. Fast blir lite stolt över att jag vågar säga snälla saker. Hans senaste mail var tråkigt också. Han skrev om sin Kung fu film han filmat i helgen. Fan om en kille kan tröttna på en utan att vi ses. Då är jag seriöst trist. Eller så är han det. Eller så börjar jag tycka att det är seriöst jobbigt att ha en man som jobbar på en bank i Melbourne. Eller så är det där med att jag är så jäkla rädd för att älska mest. Eller så är jag bara sur för att jag aldrig får ligga. Det skulle kunna vara det också.