Äntligen. Idag åker jag och verkligen det ska bli kul att känna hur spanskan krympt ihop till ingenting. Men jag ska försöka. Sen ska jag dricka cafe con leche och jag måste läsa klart och skriva minst tio sidor på den där uppsatsen. Tapas och öl och vänja mig vid att vara vaken hela natten.
Först ska jag duscha, mamma klippa mitt hår, stryka klänningar och ringa runt till x antal tidningar och fjäska och säga snälla snälla ta emot mig som praktikant nästa termin, jag skickar arbetsprover och säg att ni älskar mig annars är min framtid över innan den ens har börjat. Uh jag håller tummarna och känner hur ångesten blir bita på naglarna aktig. Sen tänker jag att jag kanske ska ringa när jag kommer hem igen för jag vågar inte. Men jag måste. Funderar på att anställa någon att ringa åt mig. Betalas väl för relativt enkel roll. Arbetslösa skådisar se hit.
Tidernas vackrast mail från J är det som gör att mina tankar spretar så här. Saknaden som legat på någon form av konstant väl invand nivå den senaste tiden ställer sig på bakbenen och stegrar sig och det är mindre än tre veckor kvar. Och nu biter jag verkligen på naglarna. Tankarna, drömmarna är mjuka och verkligheten farlig.
8 kommentarer:
Vi reser om varandra. Tycker att du kan resa samtidigt som jag. Till samma ställe. Har två veckor ledighet i juli, då ska jag faen kommaner till dig i Indien. Eller så har jag inte riktigt råd...
Basta Jenny en lista pa fem lander jag vill resa till:
Cuba
Kina
Iran
Ryssland
Colombia
Om nagon matchar dina top fem... da aker vi!
Okej. Allt lockar, utom Colombia. Ryssland? Ja! Vart? När? Hur länge ska du vara i Indien? Efter sommaren kommer jag att ha kosing. Ställen som lockar mig just nu är Tokyo, Buenos Aires, Istanbul, Habalah och resten av världen...
Och Italien! Hela Italien! Fast helst södra. Eller Marocko. Och Qatar.
Ah jag vill till Tokyo och Italien och Marocko. Oj som jag vill resa i hela norra Afrika,kan du franska? Indien blir hela sommaren. Och efter glada nyheter som jag ska beratta om snart sa verkar det bli Pakistan med! Sen vill jag resa sa fort som mojligt igen. Fast jag ska till Montenegro och NY i september. Men sen.
Amen vafasen! Jag ska (kanske) till Filippinerna (och områdena runt om) oktober till december. Hur har du råd? Och nej, jag kan nästan ingen franska, men jag upptäckte att jag förstod holländska när jag mellanlandade i Amsterdam, antar att det inte funkar lika bra i norra Afrika som i södra, dock.
Åh lyckliga dig om du får stipendiet till Filippinerna. Känner på mig att du kommer att få det.
Hur jag har råd.... Ja det har jag nog egentligen inte. Många vänner samt familj tror att jag har någon olaglig bisyssla till mina studier som fyller på bankkontot alternativt att jag har en sugardaddy. Det har jag inte.
Läste om Marocko på flyget hem idag. Nu vill jag verkligen dit!
Amen, fab, Marocko it is! När är ju lite bökigare.
Skicka en kommentar