Lycklig

Det ar svart det har med lycka. Jag inser plotsligt att jag varit lycklig valdigt lange, hemma med. Andra ganger jag akt ivag har jag varit olycklig pa sa manga satt. Da har resandet fungerat som mitt undantagstillstand, da jag varit lycklig genom att skapa ett alternativt liv utan krav och ingen som kanner mig och ingen som vet nagot. For forsta gangen var jag lite ledsen over att aka. Kande att det fanns en liten chans att jag skulle langta hem. Att jag har ett liv att sakna.

Och det har jag. Men jag kan nog aldrig bli lyckligare an vad jag blir av friheten och solen och dopp i Ganges och yogalektioner och mintochcitronjuice frukost lunch middag och massa olasta bocker och massa planer som ar mina och bara mina att uppfylla eller ej och farsk mango.

Men jag kan nog inte bli olyckligare an av att ha feber och magkramper och J langtan alldeles ensam. Det dar med lycka har en del att gora med att dela lyckan anda.