måndag 1 november 2010

Jag borde ringa upp nya zeeländska migrationsverket och kräva mitt medborgarskap bums. Insåg nämligen i går att jag börjat tänka som en kiwi.

Första gången jag var här så dog jag nästan när jag såg en hel familj gå barfota inne i stan. Folk älskar att gå barfota(och att klä sina barn i alldeles för lite kläder).

Trollet spenderar ju mesta delen av sin tid i upprätt nu. Så jag sa till J att vi borde köpa ett par ordentliga skor till henne. Han såg förvånat på mig och påpekade att det är ju nästan sommar, så hon kan ju gå barfota. Och jag sa just det ja, okej.

5 kommentarer:

Bondhustrun sa...

Åh, jag måste nog flytta till NZ. Jag går barfota hela sommaren och folk GLOR som om det är det konstigaste de någonsin sett (om jag till äventyrs går barfota i en affär eller på stan, alltså.), trots att man ser värre saker - djuuupa urringningar, bara magar och så vidare. vad gör ett par fötter, kan man fråga sig?
(flyttar till Nya Zeeland, kan man svara!)

Haren sa...

Bra poäng. Och om du flyttar hit så kan du dessutom gå barfota mycket större del av året!

Colombialiv sa...

Ser man på! Här är det precis tvärtom (både angående skor och mängd kläder på små barn).

Jenny sa...

Det där med skor är en klassfråga i många länder - tänker att det kanske är så i Underlandet? Har man råd med skor är man rik.

Haren sa...

Ska sägas att det tyvärr är så att en del av alla barfotabarnen här går barfota för att deras päron inte har råd med skor. Annars känns väl det här med kläder som en omvänd klassgrej. Att de som har gott ställt har råd att se sjaviga ut. Medan de med mindre ser till att se hela och rena ut. På samma sätt som den svenska arbetarklassens traditionellt för det mesta hade jäkligt rena hem.