torsdag 3 november 2011

Ett barn är ju bättre ur hållbarhetssynpunkt ska jag svara nästa gång någon frågar

Nu är alla i min fina föräldragrupp gravida igen. Utom jag dårå, eller vi kanske är den korrekta termen. Det känns lite som att jag antagligen kommer att få böter på posten för att jag inte kommer att kläcka en onge till lagom tills Trollets tvåårsdag eller ve och fasa inte ens vara gravid. Fy för oss alltså, inte ge henne ett syskon nära i ålder.

Någon i föräldragruppen skrev i gruppmejl att hehe nu är det bara Haren vi väntar på. Och liksom antydde att jag satt hemma och ruvade på nyheten. Och jag skrev tillbaka att jag verkligen inte hade några nyheter att komma med. Då skickar en annan människa ett privat mejl till mig om att inte oroa mig om det är svårt att bli med barn och var helt ömkande.

Jag skickade ett mejl tillbaka och ba MEN JAG VILL INTE HA EN BEBIS TILL just nu MUTHAFUKKA. Varför är folk så jobbiga och antar att alla vill ha det precis på samma sätt som de själva. Herregu' kan inte ens föreställa mig jobbigheten i att ovanpå allt som är jobbigt med att vara oönskat barnlös ha massa idiotiska medmänniskor som ska tjata om det inte ska bli några barn snart osv osv osv osv osv osv. När jag blir så störd på alla som påpekar att det är dags med den så kallade tvåan (hatar det ordet! varför kallar folk sin barn min tvåa och min trea osv. sjukt fult.)

Okej, lång vecka på jobbet. Hatar människor lite. Billig ursäkt. Hatar alltid människor lite.

Obs! Hatar ej de i min föräldragrupp, de är bäst men blev sjukt störd på detta. Och löfte till mig själv ska aldrig mer komma på mig själv med att säga saker i samma jobbiga stil.

16 kommentarer:

anydaynow sa...

Haha, hade varit mkt skojigt om du faktiskt skrev Muthafukka i mailet. Förstår frustrationen, låter jävligt irriterande. Två år är ju dessutom nästan ingen "återhämtningstid" alls. Men det har väl kanske med det här "stay at home mum"-tänket att göra? Få ongarna i praktiska intervaller osv.

Jenny sa...

Åh, jag skapar lite hård hud redan nu, inför ska ni inte skaffa syskon-tjatet. Undrar om folk ber om "en trea" sen? Och blir förfärade när man gör en "fyra" av bara farten?

MissParker sa...

Jag har tre stycken, det hindrar inte folk från att fråga (tjata) ändå! Och petar jag (surt) in att jag faktiskt haft tre missfall också, så viftas det bara undan.

Jag förstår inte hur folk tänker! Och frågar verkligen inte sådant själv.

Fast det där med att folk inte tänker... När mina tvillingar var små så fick jag ofta (iaf vid 5 tillfällen) frågan: Är dom riktiga?
Don't get me started...

Haren sa...

anydaynow: av mina vänner är det faktiskt få som är hemmamammor, de flesta är snarare mycket begåvade karriärskvinnor. men jag har en känsla av att fler kommer att vara hemma efter barn numero dos. att det förväntas lite mer. mer praktiskt eller något.

jenny: ja, alltså det är så, det är lag på att skaffa barn med två års mellanrum. så från och med Fimpens ettårskalas kommer alla fråga om det inte är dags snart. Och antagligen blir folk rätt förfärade om det blir fyra barn. inte helt vanligt och normalt du vet. då undrar alla hur ni orkar och om ni fortfarande har råd att åka till thailand på vinterresa.

Haren sa...

Miss Parker: Riktiga? Men... som i att folk undrade om de var IVF-kids? Asså folk är ju dumma i huvudet. Oavsett svaret på ovan fråga ba nä det här är mina oriktiga kids.

Josefine sa...

Haha... Mothafukka. Ja fy fan. Jag kan riktigt känna misstankarna när jag nån gång hoppar över vin eller så. Det är som att det skulle vara nån jädra naturlag att ordna syskon åt den första så fort ongen blivit 2. Och när jag säger "jag vill nog faktiskt inte ha fler" så säger de "haha.. ja vi får se". Ja det får vi FAN göra. Extra plus. Det skiljer fem år på Mikaels Stella och vår gemensamma Tintin. De är världens bästa kompisar och leker hur mycket och bra som helst. Bråkar och håller på (mest med oss). Så det där med den magiska åldersskillnaden som folk är ute efter tror jag mest är bullshit.

Kiwigirl sa...

Vet inte vad som hänt på 18-20 år? Det verkar vara en hel hysteri kring det här med att få barn. Så överdrivet jobbigt som helst ju. Stackare. Jag är glad att jag fick barn en annan tid. Tycker allt nu med de som får småbarn att deras liv enbart verkar kretsa kring detta. Som om det var något helt onaturligt och man trissar liksom upp hela grejen som så unikt och måste tjata och prata om allt och hela underlivet till allt och alla överallt i media och på bloggar. Who cares? Jag skulle inte orka bry mig Haren. Barn kommer när de kommer och man ska inte lyssna på sånt där tjaffs.
Mina döttrar är det nästan fyra år emellan och det har aldrig inneburit ett stort glapp - tvärtom och man hann ta igen sig emellan bebisarna och få njuta. Allt har sin tid.

Haren sa...

Josefine: Ja men jag tror verkligen att hur syskon kommer överens har mer med personlighet än åldersskillnad att göra.

Kiwigirl: Hear you. Ibland är det fan så att jag kan känna mig som en dålig mamma bara för att hela jag och mina tankar inte kretsar kring min dotter. Fast såklart vet jag att jag är helt normal och är glad att jag inte ägnar all min tid åt att läsa böcker, oroa mig över att göra rätt, tvinga min unge att åka baklänges i bilbarnstolen tills hon är tre för att man MÅSTE det osv osv osv. På något vis så har stor del av det naturliga i att få barn försvunnit. Som du säger att det blir för stor grej.

Annika sa...

Jag vill ha minst 3 år mellan.

Va faaan. Det är väl inte säkert att de blir kompisar bara för att de är tätt i ålder. kan bli tvärtom också..vet jag 100 exempel på. Man gör som man vill. Min barnmorska hade 16 år mellan sina två största och 9 år till minsta barnet. Och hon var glad ändå. (eller kanske just därför)

Haren sa...

Annika: Jag tror just därför.

klara sa...

Hear you! Vi har ju nu passerat a's tvaarsdag, med ja tre manader. Och icke gravida. hua. Trodde forst att pressen var storre i NZ, att det ar sa mkt dyrare, for att man inte far f-ledigt, forskola dyrt etc, sa folk skaffar barn tatt. Men det ar samma med vara vanner i sverige! Kan inte heller kanna att hur ska detta livet funka med en till? (troligtvist gor det val det..) men viktigast av allt ar ju att nasta lilla pepe ar lika efterlangtat. baseline liksom. Och som kiwigirl skriver, ja folk beter sig ju om detta om barnafodande som att det ar en fluga, typ dekorera vardagsrummet i lila om hosten. Om jag blir gravid nu ikvall, ganska hogst osannolikt...sa kommer ju A anda hinna fylla 3. bad parents all over liksom.

Haren sa...

klara: jag kan på vissa sätt förstå att folk skaffar barn tätt här, om det handlar om att en av föräldrarna väljer att ta ett uppehåll från sin karriär pga det nästan är omöjligt om man inte tjänar 100.000 dollar plus att känna någon mening med att jobba för att betalar dagisavgift för två till tre kids och stressa ihjäl sig på kuppen. men jag stör mig så på att folk inte respekterar att det är var och ens ensak när och om man ska ha syskon. i sverige har det sgi att göra? men om man går tillbaka till samma jobb så bör väl ens sgi vara iaf samma?

lite nästan som att det är trendigt att vara helt slutkörd. att ha tre ungar under fem, jobba, träna, renovera och ha tid för sina vänner. orka.

klara sa...

Nu inte sa himla insatt i SGI, men om man blir gravid igen efter 1 ar och 9 mander behaller man sin SGI fran forsta barnet. Sa darfor kanske folk forsoker tidigt igen? Eftersom man ofta gar ner i tid, och da far lagre SGI. Ah tror pa pa vasterlandsk obsession med detta perfekta familjeliv. Ja och stressen. Intressant dock att det ar tycks vara socialt accepterat att tranga in i den privata sfaren och fraga om barnafodande, eller forutsatta att andra vill ha barn tidigt/igen. Oh sjalv kanns det som att ytterligare barn hanger pa om jag tar det dar korkortet or not. For kan icke bo i wellis utan korkort och flera barn. Lite av en mindblock eventuellt.

Haren sa...

Men Klara ta körkort här och inte i Sverige. Seriöst. Jag var livrädd, på riktigt livrädd, för att köra bil och jag fick körkort efter sex eller var det kanske sju körlektioner. Kostade mindre än 2000 kronor hela kalaset. Och det är en sann klyscha det där om att man lär sig att köra efter man faktiskt fått körkort. Nu känns det jättekonstigt att tänka att det fanns en tid då jag tyckte att det var svårt/läskigt att köra bil. Och det var mindre än ett år sedan. Hehe, jag peppar fortfarande på att du ska flytta tillbaka.

Klara sa...

men jag har ju korkort i nz, det dar halva! Och korde typ enbart med automat. Gar anda ganska bra att kora i sverige... ja visst ska vi hem till wellis! vem behover korkort i sthlm? det ar ju i nz jag blir helt isolerad om jag ska ut till lower hutt fran newtown med nagra pepes. Tog du med automat/manuell, defensive driving kortet el det halva? Det sjuka ar ju att jag kan kora bil... men pa korskolan ska vi ova i brant uppforsbacke med uppfangning (nar jag inte har problems med draglage annars). MrD verkar ju faktiskt inte fa jobba i har, utan maste gora om sin ST. vill icke, forstar honom, micke roligt va att han var tvungen att gora ett engelska prov (for att forsoka fa leg. i england istallet...for att fa jobba i sverige).

Klara sa...

eh, bor tillaggas, att valdigt dumt att aldrig tog ordentligt korkort. ung och dum och trodde ju att inte kunde jag ta fullt kortkort. Kollade just pa flights till welli, varfor sa billigt helt plotsligt, nu maste jag ju bearbeta bank managerna aka mannen, om att vi ska aka hem och halsa pa. (eh billigt betyder 11, ist. for 15k).