Den där kvinnohelgen med barn för några helger sedan. Strålande sol, höstvackert, en iskall stuga. Och en unge som spydde hela nätterna och bajsade ner alla sina kläder. Nästan inget kvinnoumgänge. Men vi hann gå ner till sjön vid stugan den eftermiddagen vi kom fram innan hon blev sjuk. En eftermiddag fick jag för mig att hon mådde bättre och körde till ett vattenfall. Ser på fotot att hon verkligen inte mådde alls bra. När vi skulle åka hem till Wellington igen hade hon inte kunnat behålla någon vätska på tre dygn och var liksom helt svag och grå i ansiktet och orkade inte ens sitta upp. Jag körde de trettiofem milen hem jähättefort och hon sov hela vägen. Paniken då. Att varför hade jag inte tagit mig till en läkare dagen innan. Jaja, det gick ju bra såklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar