tisdag 20 februari 2007

gammal kärlek rostar aldrig

London är den där gamla pojkvännen som jag är jätterädd för att träffa igen. Den där första stora passionerade galna tonårskärleken. För att jag en gång i tiden samlade ihop mig och insåg att det fick vara nog. Vårt förhållande var destruktivt. Samtidigt vet jag att vi inte kan träffas utan att ligga. Det blev en hel helg av liggande. En återresa med ond kropp och huvudet under armen skam. Hem till den trygga, ganska fina transitpojkvännen Stockholm.

Inga kommentarer: