Hösttrött på våren

Undrar om dryga tjugo år i Sverige har ristat sig in i mitt allra innersta. Att det är vår här nu men jag går runt och känner mig bara totalt hösttrött. Fast har förstås hört att det går att bli vårtrött med men det har då aldrig jag varit.

Så in i märgen trött.

Så ja, det är helt tyst här.

Jobbar, jobbar, hämtar på dagis, lagar middag, leker med barn, badar barn, lägger barn, läser kanske fem sidor i en bok, somnar.

Så ja, det får vara lite tyst.

Jag vill tacka någon men kanske inte direkt högre makter

Det är knappt att jag vågar säga det. Men jo, faktiskt, jag tror att Trollet har börjat sova om nätterna. I nästan en månad har hon sovit hela nätterna för det mesta. Efter att ha vaknat mellan tio och hundra gånger varje natt i tjugo månader så känns ju det helt okej. Som att hon gärna får lov att fortsätta i den här stilen.

Tänk att jag trodde att bebisar började sova hela natten runt sex veckor innan Trollet föddes. Hade någon sagt att om tjugo månader, då får du sova igen. Det hade ju inte gått att ta in.

Min teori: hon har lidit så mycket av att få tänder. hennes sovande kajkade ur totalt vid fem månader när hon började få tänder. så fort hennes sista kindtänder kommit fram ordentligt för en månad sedan: booom sover. intresseklubben noterar osv.

Vardagen senaste veckan har varit rätt tung

Jag har nog sagt det förr. Men shit vad det blir barn bland vänner och bekanta. Det går inte en vecka utan att en unge föds eller att jag får reda på att någon ska ha känns det som. Den här veckan tar dock priset. Tre alldeles nya bebisar har fötts och jag har fått reda på att fyra vänner är gravida. Känns som att min bekantskapskrets alldeles ensam skulle kunna överbefolka jorden just nu.

Det känns fortfarande konstigt att ha kommit till den där åldern när alla gifter sig, skaffar barn, köper hus osv. Som i hur gick det till? Min hjärna har knappt fattat att vi slutat gymnasiet och inte längre bor hemma hos föräldrar som försörjer oss med pengar till våra ändlösa påtårsfikor och att vi inte kan skolka från religionslektionerna längre. Att vi måste betala våra räkningar och gå upp på morgonen och helst laga något annat än pasta med pesto till middag. Eller så hänger det kanske någonstans ihop med vägran att acceptera att jag är precis som alla andra.

Imorses hade jag en förbannad och trött onge som slängde gröt över hela mig och avslutade hela föreställningen med att klappa till mig. Då, just då kände jag att lite kinesisk enbarnspolitik skulle passa mycket bättre hemma hos oss än att följa med på det här babyboomtåget.

Kan inte ångra mig nu va?

Folk har börjat höra av sig och berätta att de har bokat flygbiljetter till vårt bröllop. Hela vägen från Sverige, Frankrike och Australien. Då känns det lite iiiiiih i magen faktiskt. Att vi kan ju inte direkt ångra oss nu.

Det dumma är dock att jag lite grann känner att när folk betalat så mycket pengar för att ta sig hela vägen dit, då känner jag på något sätt att det måste vara lite mer av en PRODUCTION än vad vi kanske egentligen tänkt oss. Value for money så att säga.

Vilket jag vet är ett sjukt sätt att tänka, för folk kommer ju hela vägen dit för att de gärna vill dela den dagen med oss. Så så.

Mysveckan fortsätter

I dag har jag varit på Trollets dagis i tre timmar och hjälpt till att sanera. Pga av att hälften av ungarna nu fått skabb. Micket fräscht. I kväll ska hela familjen saneras med hjälp av någon spexig kräm. Och så ska allt tvättas osv. osv. Börjar se det där mysiga med att ha barn på dagis.

Dessutom fick jag i dag reda på att dagis inte är stängt i två veckor, utan tre veckor över jul. Eh, hjälp. Snart tvååringar kan inte vara hemma själva i fem och en halv timma va? Ja? Nej? Nej. Plus att mannen i huset kanske visst måste åka på location(det är tufft filmspråk för er som inte förstod det och betyder att han måste åka och vara på någon jävla inspeningsplats) i några månader. Är det någon som vill komma hit och vara au pair? Du kan få bo i Trollets garderob.

Min mysvecka

Den här veckan hade jag tänkt att sluta äta sötsaker. Och börja simma varannan dag efter jobbet. Ni vet, börja bli lite snygg inför bröllopet. Jag vägrar att banta, för det är inte min stil. Men ni vet kanske inte äta choklad varje dag och så. Det har gått dåligt. I måndags åt jag en pain au chocolate till frukost för att trösta mig själv efter en galen morgon på jobbet. Sen åt jag upp resterna av en 200 grams chokladkaka när jag kom hem från jobbet. Osv. Osv. Osv. Om jag säger så.

Jag har simmat noll gånger.

Min deo är visst slut och jag luktar svett.

Det regnar varje dag så nu måste jag åka till en laundromat och torktumla kläder. Vardagslyx.

Mejl om att en unge på Trollets dagis har fått SKABB. Jag googlar och ba extremt smittsamt. Kräks lite.

Djupt andetag

Ni vill väl ha en uppdatering på hur Js galna brorsa, som vill att vi ska flytta hela bröllopet till en annan helg för hans skull, har tagit nyheten om att vi inte tänker göra det?

Dåligt mycket dåligt.

Dessutom räcker det inte med det. Hälften av Js syskon bor i Australien och det är dit den galna brorsan ska på semester med sin fru plus kids. De ska hälsa på en av systrarna i två veckor. Och hade planerat att lämna sina barn med systern under en helg för att åka iväg själva. Givetvis den helgen som vi ska gifta oss. Nu vill systern komma hit till bröllopet. Men det kan hon ju inte. Eftersom hon lovat att passa hans barn. Så nej, hon och hennes familj kan inte heller komma enligt honom. Så därför borde vi verkligen ändra datumet. Vore det inte mer normalt att bara säga till systern att det är klart att ni ska åka, vi tar med kidsen över den helgen. Nä, han är ju superknäckt över att missa bröllopet säger han men inget ska få komma emellan hans och fruns weekend. Så då spelar det visst ingen roll vad systern vill.

Han ger sig inte. Trots att J har sagt att vi redan har bokat allt. Att vi inte tänker ändra oss. Så jobbig.

Okej, nu ska jag ej tjata om detta mer.

Detta tänkte jag på i dag

Minns när jag köpte en babysitter till Trollet att kvinnan i butiken meddelade att en eventuell framtida son kunde då rakt inte använda den. För då skulle han bli bög. För den var rosa nämligen. Finns det verkligen människor som tror det på riktigt, att någon blir bög av att råka nudda något rosa, leka med dockor eller att gilla att prova skor med klack? Men ändå tycker jag att jag hör det så ofta. Kompisar som nästan får panik när deras son har fått låna en solhatt med en pyttevolang på av Trollet. Säg ingenting till ongens pappa nu! fniss, fniss. Att typ en ettåring skulle ha en manlighet eller sexualitet som inte får hotas.

Däremot så säger ju aldrig någon något om att Trollet ganska ofta har på sig blåa kläder. Eller om att hon just nu tycker att bilar är den roligaste leksaken. Vad jag undrar är alltså om den motsvarigheten finns. Alltså oroar sig folk också över att oj, oj, oj vad hon kommer att bli manhaftig och säkert lesbisk med nu när hon har lekt med en smittsam bil. Många vill ju gärna att deras flickor ska vara små prinsessor men jag har aldrig hört någon oroa sig för en liten flickas eventuella sexuella läggning.

Livat

I morgon ska jag gå tidigt från jobbet för att kunna följa med Trollets dagis på teater. Småglinen under två för ju inte följa med om de inte har en egen vuxen med. Detta ska bli enormt spännande. Dels att se hur Trollet beter sig bland fröknar och kompisar när jag plötsligt också är där. Men också för att se hur många minuter vi kommer att kunna stanna kvar i salen. Jag tippar på två och en halv minut ungefär. Sen kommer unga fröken vara uttråkad. Men vem vet kanske underskattar jag barnet och betydelsen av vilken inverkan hur resten av gruppen uppför sig har.

Men i alla fall, vi ska till operahuset, vilket jag inte ens visste att det fanns ett i Wellington. Det ska bli kul.

Behaga alla och fan och hans brorsa

Jösses. Tror ni att det går att gifta sig utan att någon jobbig släkting ska bli sur? En av Js brorsor har nu skickat fem mejl på en dag om att vi måste flytta vårt bröllop till en annan helg, eftersom han och hans familj är på semester den helgen.

Det är ju synd. Men det är ju kanske mer jobbigt att ändra alla bokningar vi redan gjort samt berätta för alla andra att det blir ett nytt datum. Åh, jag vet att han inte kommer att släppa detta. Någonsin.

Känner hur salivproduktionen ökar

Jag vet ju att det finns annat löst folk som bor på Nya Zeeland som läser här ibland. Så er vill jag ju bara tipsa om SweNZ Taste.

Vill just nu beställa torkade kantareller, lingonsylt, flädersaft, pärlsocker och precis alla kakor och andra göttesaker.

Hur kan jag ha missat detta i tre år. Oerhört dumt gjort.

Sova en natt, en dag och en natt

Har sovit i 36 timmar med några korta avbrott. Feber. Konstiga drömmar. Mycket svett. Lite ångest över att sjukskriva mig. Redan liksom.

Men nu mår jag helt okej. Tror jag. Så länge jag inte står upp eller får för mig att promenera flera meter.

Tur att det går bra att sitta med datorn och ligga ner med boken. Freedom, nu ska du läsas ut. Hör du det.

Oj då

Trollet har nu en tvättäkta blåtira efter sin lilla olycka för några dagar sen och hennes näsa ser nästan bruten ut. Men hon verkar inte ha ont alls. Och jag, jag vågar ju knappt gå ut med ungen i rädsla för att folk ska ge mig det onda ögat. Det onda barnmisshandelögat.

Jag svär att en kvinna i mataffären trodde att jag eller någon slagit ongen. Hon berömde Trollets hårfärg när hon såg Trollet bakifrån. Trollet vände sig om och kvinnan såg Trollets inte lika vackra som vanligt ansikte och bara oj och liksom såg på mig uppifrån och ner med avsmak.

Beach 2011/2012

Jag är helt redo nu. För ligga halvsandig på en handduk försjunken i en bra bok. Äta svettiga smörgåsar och dricka ljummet vatten. Sommaren skynda dig och kom hit nu dårå.

Okej bikiniredo känner jag mig aldrig. Och det där med att någonsin vara "försjunken" i en bok medan Trollet springer runt som en tok nära vatten känns kanske en smula orealistiskt. Men nu förstår BILDEN jag försöker måla upp. Målbilden.

Jaha och vad har ni gjort på dagis i dag då? Boxats?

Kanske inte syns så väldigt bra på den här bilden. Men Trollet ser ut som en usel boxare som just åkt på så jäkla mycket spö.

I verkligheten har hon ramlat in i ett staket.

Hej ångest

Oj då. Jag hämtade ut min vigselring från guldsmeden (en gammal släktring som jag bara typ putsat upp och ändrat storlek på) för några veckor sedan, sen la jag min dumma kossa den i en liten påse på ett kakfat i köket där massa annat bråte bor, istället för att som en normal människa gömma undan den i typ ett smyckesskrin. Och nu är den borta!

Jag har letat igenom varenda låda, kollat i dammsugaren, letat igenom soporna(!). Men alltså jag vet att jag inte har rört den. J säger att han inte har rört den. Återstår då dvärgen i familjen. Det går inte att svälja en ring helt lätt va? Så jag slipper börja kolla i hennes blöjor menar jag.

Paniken. Om den här ringen är borta kommer min mamma att adoptera bort mig.

Länkkärlek

Jag har en hemskt fin vän. Ni vet en sådan som alltid stöttar, uppmuntrar och är bara allmänt fin. Dessutom är hon så klart hemskt smart och urrolig. Herregu' jag har bara smarta och roliga vänner. Men den här, hon är lite extra underbar. Så är det. Vi är nog rätt olika varandra men kanske mitt bästa exempel på att ja, opposites do attract. Men en gång i tiden fick jag henne på villovägar och hon färgade håret, tatuerade sig, bar utsvängda jeans och köpte en väska i hempmaterial. Men det var en fas va. Och sent nittiotal, så att vi är på det klara med det.

Och hon har en blogg nu. Som är rolig givetvis. Lite mammablogg slash kakmonsterblogg.

Hon låtsas att hon heter Annika. Men i verkligheten heter hon Pirågen. Fast det behöver ni inte säga att jag sagt. I alla fall klicketiklick.

ps. pirågski om du hittar hit på detta sätt. hej. me loves you. den här bloggen var liksom hemlig från början. innan jag blev en sjukt trist morsa utan hemligheter du vet. men du får helst inte lusläsa allt jag skrivit.

Jaha en begravning, ja ja

Sen Trollet började på sitt dagis, som är ett Kohanga, alltså det talas enbart maori där, har jag inte reflekterat över om det skulle vara annorlunda än något annat dagis. Ni vet, de sjunger, har fruktstund, målar, pysslar, leker i sandlådan osv.

I måndags när jag hämtade så frågade jag som vanligt om Trollet haft en bra dag.

Jajamän, vi har varit på begravning hela dagen och Trollet hade jättekul med alla barn som var där.

Det känns ju som att jag hade blivit ganska förvånad över det svaret på säg ett svenskt dagis. Eller kanske mest som att det blivit ramaskri bland föräldrarna om dagispersonalen dragit med sig en hel avdelning på en begravning.

Det är jättesvårt för mig att förklara men begravning(tangi) och ceremonin kring det är väldigt annorlunda mot vad jag är van vid och också extremt viktigt för maorier. En begravning börjar omedelbart efter att någon avlidit och pågår i tre dagar. Har man den minsta anknytning till den som gått bort är det extremt viktigt att man någon gång under de här tre dagarna kommer dit för att visa sin respekt. Därför kommer ofta hundratals människor på en tangi. Ibland tusentals. Och ingen skulle någonsin få för sig att säga att det är opassande att ta med sig barn på en begravning. (eller ja, jag vägrade faktiskt att ta med Trollet när vi gick på tangi för en tremånaders bebis mest för att jag var rädd att jag och J skulle bli så ledsna att det skulle skrämma Trollet. men J vägrade att erkänna för sin släkt att det var så att jag inte ville att hon skulle vara där).

Men om någon skulle vara intresserad av hur en tangi går till kan ni läsa mer här.

Om det är rent så blir jag inte ilsk så fort jag kommer hem. Skönt det.

Att ha helt jäkla sparkling rent hemma. Det händer ju inte så ofta men vad skönt det är. J är den som har städasupersparklingrenthänderna i våran familj. Jag är mer plocka lite och gömma i olika lådor och tänka att jag gör resten sen. Så medan jag jobbade och sen kom hem och jobba lite mer i går lyckades J skrubba huset och underhålla barnet samtidigt.

Kände mig som någon form av galen livsälskare i dag när jag först körde hem från jobbet och liksom satt och mös för att jag bor i en liten bit paradis. Solen sken, havet var paradisigt, på andra sidan havet tornade sig snöklädda berg upp. Sen kom jag hem och hade inte en gnutta frilansjobb att pilla med, det fanns inte ett klädesplagg som väntades på att vikas och läggas in i garderober, ingen diskmaskin att tömma, eller intorkad frukostdisk att ta bort, inget golv som jag borde dammsuga, ingen middag som behövde inhandlas. Den känslan just då. Att det finns ingenting alls jag behöver eller borde göra just nu. Så i enlighet med mitt galna frireligiösa humör gick jag ut och sprang i det fina vädret. Och sen hann jag ligga på sängen mitt på blanka eftermiddagen och läsa bok i en halvtimme innan dagishämtning.

Känns som att jag måste göra något smutsigt för att förstöra den här allmänna renheten på alla plan. Till exempel äta en liter glass.

Men jag får väl ta och gå och lägga mig strax då

Alltså det här med att börja jobba klockan 4.30 på morgonen. Inte så jobbigt faktiskt. I jämförelse med att jobba sena kvällar i alla fall.

Men.

När jag tidigare i dag insåg att det är dags att ändra till sommartid natten till i morgon. Att när klockan ringer klockan 3.45 i morgon är den egentligen 2.45. Då kändes det inte en enda gnutta okej.

Nu är klockan tio över sju på en lördagskväll. J är på jobbet. Jag sitter vid datorn och jobbar. Trollet sover. Partyfamilj liksom.